När vi hade röstat tog vi med oss en kaffetermos och kakor och gick till skogen. Det är svampår i år. Så mycket svamp har jag sällan set men det mesta var oätligt. Några svampar marscherade som en arme. De var lite blekta av solen och kanske av åldern.

En del svampar var än vackra men de hade kollapsat.

Några träd stod än kvar fast svamparna attackerade dem. Eller var det försök till symbios?

Den röda flugsvampen såg ut att säga: ta mig jag är inte alls så giftig nu.

En del svampar litade på gamla stubbar och sköt upp i resterna av stammar. Men, svampens liv är kort.

Någon liten svamp prydde ett träd.

Andra höll varandra sällskap

Blomkålssvampen bredde ut sig. De kan bli 35 cm breda. Men även den är flyktig. Bara tickorna blir gamla.

Det var en skön, varm sensommardag. Sedan kom valvakan och kylan. Vem överlever, vem inte? Nog är det lite som i svamparnas värld.