Jag var vikarie på klass tre en hel månad. I klassen fanns en pojke som var orolig. Han kastade suddgummin och pratade högt. Kanske något fult ord. Detta är på 80 talet med små problem. Men han gjorde uppgifterna. Speciellt på mattelektionen hittade han hyss eller helt bara promenerade ut från klassrummet. Jag ställde mig bredvid honom och tittade på när han räknade. Han räknade snabb och allt rätt ritade någon krumelur på häftet. Min snabba diagnos var uttråkning. Dagen efter hade jag förberett extrauppgifter till honom. Magiska rutor. Nu var buset borta. Efter den tillåtna matten – läraren hade satt märken i häftet hur långt man fick räkna i veckan. Fick han en magisk ruta att fylla i. En till elev fick den extra uppgiften i slutet på veckan.. Nu körde jag med extra stycken att läsa också till honom och några som läste bäst inte bara till marken i boken. Någon vecka senare träffade jag modern till pojken av en slump. Denne undrade vad jag hade gjort med hennes son. Han till och med skyndade sig till skolan. När min månad var slut blev ordningen återställt strikt till tillåtna sidor. Alla fick exat samma uppgifter. Jämlikheten var återställd.
Jag tror att denna samma för alla är ett av skolans stora misslyckande.
Nej vi löser inget idag med magiska rutor. Vi har låtit problemen växa från tuggummikastande till våld. Men likhetsidealen kallad jämlikhet har dödat den svenska skolan. Miljarder öses till de skolor som inte fingerar men pengarna botar inte problemen.
Nu viskas det lite om det otillåtna att sortera elever och ha olika nivåer i skolan. Som förr i tiden. Vissa gick till realskolan, de som var smartare i bokkunskap helt enkelt intelligentare sa man förr , andra stannade i grundskolan kanske fortsatte på yrkeslinje. Kanske lästenågon i kapp senare eller hittade jobb. Klarade man inte skolan alls fick man gå om klassen. Det fanns även andra skolformerför de som hade stora svårigheter..
Den stora saken var att skolan var viktig och föräldrarna försökte pusha sina barn.Skolan gav en framtid och möjligheter. Kanske det var barnen som var annorlundadå än nu i Internets och pengars tidevarv.
Så klart är det skillnad på förmåga och intelligens. Barn utvecklas också i olika takt, de som hänger efter idag kan ta i kapp senare. Det är skillnad på det stöd eleven får hemma från föräldrar eller någon annan. Det är skillnad på levnadsstandard också men om det vore helt avgörande fanns inga elever från fattiga familjer i universitet. Jag skulle inte studera om socioekonomin var avgörande inte mina barn heller. Min far kunde läsa men inte skriva jag lärde honom.
Förslagen om skolan duggar nu tätt. Ett av det senaste förslaget för var mindre klasser. Hur det kunde förverkligas talar L inte om. det är ju redan brist på lärare, i alla fall de utbildade. Det finns förstås skolor som fungerar utmärkt och alla elever når gymnasiekompetens. De kan vara så kallade friskolor, speciell S hatade engelska skolan. De delar ju ut vinst. Vissa kommuner har fler problem än andra där en stor del av elever inte når gymnasiebehörighet ens till yrkeslinjer.
| Gnosjö | 42,0 |
| Herrljunga | 40,9 |
| Haparanda | 33,9 |
| Kramfors | 33,7 |
| Lycksele | 33,3 |
| Orsa | 32,9 |
| Hallsberg | 32,7 |
Jag undrar hur gick det för de elever sedan.
Och mer.
ibland försöker skolor höja kvalitén , men detkan bli orättvist. Handelshögskolan i Stockholm försökte. Utöver betygskonkurrens infördes ett krav på ett högskoleprov med minst 1,25 i resultat i höstas. Syftet var att sålla bort sökande med ”glädjebetyg”. mende fick backa för resultatet blev orättvist en viss snedfördelning alltså ojämlikt .”Det medförde att vi fick andra oönskade effekter med minskad mångfald, som var mer omfattande än vi förutsåg”, heter det i ett pressmeddelande. Så högre krav fick vika för mångfald.
Den svenska skolan är resultat av strävan för jämlikhet . Lika begåvad principen. Den överger de smarta och de som har svårigheter i att lära sig.
Sedan förväntar vi ingenjörer, läkare jurister, lärare, forskare olika genier från samma klassrum. med samma skolgång.
Hur kan eleverna känna att skolan är en förmån, att skolan är knuten till deras framtid, den är för nyckeln till deras valmöjligheter. Det är kanske eleverna som måste förändra sin inställning inte bara skolan. Föräldrarna måste bry sig om skolan med. Det är kanske föräldrar som borde gå i skolan i vissa fall. Eller barn borde ha en reserv föräldrer som läser läxor med barnen och uppmuntrar.
Det där envisa förnekandet av elevernas och alla människors olikheter i intelligens, begåvning och även vilja har gjort svenska skolan till ett misslyckande. Lägg till de vackra orden om integration som att läraren får undervisa i en klass där flertal elever pratar olika språk.
Nej gymnasiet är inte baskrav som det sägs det är grundskolans nia. Alla skall sluta grundskolan med godkända betyg men nivån i vissa ämnen som matte kan läggas olika. Kanske en lärarassistent, en stark man med pondus vore något. Eller, fy. Vi kanske får återgå till det gamla att sortera elever lite. Ge dem mer eller mindre att tampas med.
Bild Av Albrecht Dürer – Okänd, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=752363