Idag när Världen alltmer trasas sönder av krig, terrorism och galna ledare, när förnuft är försvunnen och oron över framtiden tar tag I oss vanliga människor, de som håller upp Samhällen med arbete och skatt, undrar jag varför är vi så förbannat tysta.

Varför ställer vi inte oss på torgen och vrålar ett urvrål: sluta genast!

Men vi går och handlar, köar I Systemet, hämtar barn från den kommunala fostran, planerar för semester, är anpassade och undviker att sprida oro. För, någon kunde tro att vi är lite hysteriska, kanske deltar i någon skum gruppering, SD minst, och på så sätt blir vi snabbt utknuffade från gemenskapen.

Jag kan säga dig att gemenskapen är ofta falsk, skör, bara ord. Den är så vindkänslig att du inte ens hinner med svängningarna.

Kanske tycker du att det är för jävligt hur Israel beter sig, mördar folk oavbrutet, attackerar sina grannar, men det vågar du inte andas om. De var ju oerhört grymt anfallna först, det rättfärdigar vad som helst. För, att döma Israel och judar är det sämsta du kan göra, nazi där. Är du inte helhjärtat för Ukraina heller, utan önskar förhandlingar är du ute.

Inga nyanser är tillåtna.

Men ingen politiker och organisation idag är stark nog för att sätta stopp, för någonting. De döda är bara siffror för politiker. De kan låta upprörda men det är inget innehåll i det. FN? Skojar du!

Det svenska Samhället har sprickor. Stora hål. Ett av dessa är skolan. De som styr pratar om pengar, procent, inte om lärdom, inte om våra stora mänskliga olikheter, de som behöver just olika åtgärder.

Och Klimatet. Känner du inte oro och är klimatentusiast utåt är du en usel människa som inte tänker på barnen. Att fortsätta leva som förr går an. Det är orden, åsikten som räknas.

Att vara på rätt sida.

Världen har för få med tankeförmåga om vi gör så blir det så. Alla ledare är sig själv nog, de lär inte av historien. Pengar är alltid viktigare än liv.

Jag gjorde en lång promenad med en bekant idag. Vi lyckades att inte prata ett ord om det som händer i Världen. Vi pratade om oss, vad vi ville hinna göra. Vi pratade om det goda med våra närmaste, även de som hade lämnat denna jord. Vi pratade om naturen, den grönskan som omgav oss, blomdofter, fåglar… Vi kände oss lyckliga en stund.

Gå ut. Släpp all nyhetsmedia. Gå ut dit där det grönskar.