Jag gjorde en veckovandring på Sörmlandsleden. Jag gick samma sträcka förra hösten. Leden har förändrat sig med flera nya hyggen och vildsvinen har brett ut sig. Snart finns det inte en plats utan svinens framfart. De är livskraftiga djur med stora kullar och har inga naturliga fiender. Att jaga vildsvin är inte så häftigt. Inga horn att hänga på väggen.
Jag var glad att de höll sig från tältet. Lite för trångt för fler än en.
Vid Tullgarn pågick en försenad trandans. Svanar hade ungar. Fågelsången hördes, likaså trafiken, flyget, glassbilen och hundskall.
Det är svårt att finna en plats med bara fågelsång.
Det finns några vackra platser bland de slitna på Sörmlandsleden som Hörningsnäs naturskyddsområde, etapp 59 . Området ligger bredvid leden. Som naturen var förr. Vilken ”förr” kan dock diskuteras. Vi pratar oftast om tider väldigt nära bakåt och tror oss veta på grund av det den framtida utvecklingen. Hur ängar såg ut 100 år sedan. Hur temperaturen var 180 år sedan. Hur arter tillkommer och försvinner. Mer…
All vår kunskap är från förrgår. Tiden före är oändlig.
Värre än horn på väggen : att inte få hänga upp den älg, sjutaggare – som jag egenhändigt nedlade, helt lagligt, för en del år sedan.
Orsak : hustruns missnöje med väggbeklädnaden jämte platsbrist…
Tack för gullvivorna!
Har aldrig sett så många vitsippor och gullvivor som i år. Mest på fastlandet. Men en hel del på ön. Snart har vi häggen utslagen.
Mossan på stenhällar ser ut att ha behandlats omilt av vildsvin. Simmar dylika?
Ja, grisar kan simma men varför skulle de, finns än kvar mark att gräva upp. Häggen blommar här.