Lektion om historia.

Historia var mitt favoritämne i skolan. Historia och ämnen som religion, geografi och konst bands ihop i skolan så utvecklingen i världen blev begriplig. När vi läste om Egyptens historia, läste vi också geografi om Egypten och på konsttimmarna skulle vi måla Egypten inspirerade bilder efter läraren hade visat konst från gamla Egypten. Så arbetades historien sakta mot andra världskriget som var slutpunkten i våra historieböcker.

När jag började i flickskolan ryktades det om att en elev kunde få undervisa i stället läraren i något avsnitt om hon kunde bättre än magistern. Det var en rejäl utmaning för alla våra lärare hade disputerat i sina ämnen, borträknad någon vikarie och gymnastikläraren. Hon var före detta elitidrottare, dock nu lite ska jag säga överviktig men ack så energisk och smidig.

Ett, två, tre flickor det är bröllopsvals så ni ska vara lätta som en fjäder ett två tre…och vi trampade varandra på tårna medan hon svävade iväg med sin inbillade partner. Att kunna dansa, konversera och uppföra sig hörde till utbildningen som var bredare än i den ”vanliga” skolan.

Så, jag bestämde mig att försöka slå historieläraren en gång. Jag hade försett mig med Grimbergs ”Världens historia” som kom ut 1956. Första delen var den första boken jag hade köpt och betalt själv med min tidningsutbärarlön. 11 dubbelband i skinn. Jag var lycklig när alla banden stod i bokhyllan. Jag ägde världens historia! Idag klassas väl delar av den  som rasistisk som så mycket annat. Då var det en guldgruva.

Jag lyckades med att få undervisa två gånger. Det första var sjöslaget mellan England och Spanien år 1588. Elisabeth I var drottning och Filip II kung av Spanien på den tiden. Den stolta spanska armadan hade 130 skepp men bara ca 65  återvände till Spanien. Jag kunde väl värdelöst kunskap som orsaker,  namn på båtar och ledare samt hur de hade grupperat sig före undergången i den engelska kanalen.

Men, var det värdelöst vetande? Vi fick en uppvisning i dumhet, religion och makt. Filip II ansåg sig har Gud med sig när han försökte omvända andra länder  till katolicismen. Elisabeth var protestant och så förblev England trots att många var katoliker och för Maria Stuart. Striden handlade inte bara om religion utan om handelsmakt i världen, sjöfartsmonopol och även ”kärlek”. Avrättningar och försmått frieri följde. Också dåtida äventyrare var inblandade, Francis Drake som var den första engelsmannen att segla jorden runt.

Allt påminner mycket om händelser idag. Religioner på frammarsch eller sjunkande, handel med hinder och tävlan. Havet som grav  efter försök att nå något som är lik en hägring. Äventyr är mer inne än någonsin även om det ofta är bara en kort ansats i att göra något annorlunda. Jag tror vi kan lära mycket i historien om mänskligt beteende. Och hopplösa försök att frälsa världen.

Sedan, vid franska revolutionen och Marie Antoinette lyfte jag handen och sa något om halsbandsaffären. Då var franska revolutionen och Marie Antoinettes del i den min en timme. Nej, Marie Antoinette sa aldrig att folket borde äta kakor om de inte hade bröd.  Hon tvångsgiftes 1770 till det franska hovet, inte än fyllt 15 år, till en prins som inte var så intresserad av sin barnbrud. Revolutionen dömde henne till  halshuggning år 1793.

Vi har än idag tvångsgiften i världen. Barn, oftast flickor gifts bort. Radikala islamister halshugger folk som inte passar in i deras världsordning, på gatan utan rättegångar. Att halshugga någon är den ultimata markeringen mot frihet att tala. Senast blev Samuel Paty, historielärare,  offer för terror och avrättades på gatan. Han var försvarare av yttrandefrihet och utbildning. Nu säger vi ”Je suis Samuel Paty” eller  ”Je suis eseignant”. Dock är reaktionerna i Sverige ljumma.

Vart är vi på väg? Står vi upp för vår kultur och vår yttrandefrihet eller hukar vi, säkrast och enklast så? Hur kommer Europa att se ut om 10, 20 50 år? Kommer historien att döma både Regeringar och enskilda vilka inte agerade när tid än fanns? För, jag tror inte på en fungerande multikulturell värld utan på gränser – riktiga eller imaginära – mellan kulturer och  stater. Samarbete, inte sammanblandning av fullständigt olika kulturer med helt skilda uppfattningar om Samhället, yttrandefrihet och människovärde.. Historien har lärt det.

Bild överst: gång i Versailles.

10 svar på ”Lektion om historia.

  1. Franske kronprins och intresse?
    Hört talas om fimosis?

    Krig
    För en 1/2 timme sedan läst ut bok om Tyska orden.
    Otroligt vad folk hatar och lemlästar och dödar varandra genom seklen.
    Därför tacksam när vi besåg fosterrörelser på bild ( vecka 13!)
    Tänk om allt går bra att få bli farfar även…

    • Jag instämmer Skepparn! Hoppas allt går bra. Att vara farfar och morfar är det bästa som finns, det kan jag intyga. Inget gör livet vackrare än de ljuva varelserna.

  2. Elina, du sätter fingret på den ömmaste av punkter: har Europa alls en framtid som upplyst och öppen civilisation, där yttrande-, tryck- och åsiksfrihet är självklara ingredienser? Nej, med all säkerhet inte. Hur skulle en snabbt växande sharia-trogen befolkning stå ut med oss otrogna hundar? De visar, gång på gång, med sina framskickade torpeder att det är mordet som är det yttersta straffet för oss. Jag gråter ibland, men mest svär och skriker jag inombords. Det gör förstås ingen som helst nytta, men vi har kommit till vägs ände.

    • Jag misstänker att vi har kommit till vägs ände. Ser inte något intresse att vända utvecklingen eller ska jag kalla det avveckling.

  3. Europa och EU är inte längre bra för europeerna! Om det blir något kvar, blir det på lands-, landskaps-, kanton- och sockennivå. Eller kanske vi kan återupprätta något i Minnesota eller Idaho?

    Väldigt intressant det där med att andra världskriget var slutpunkten på det man läste. Idag är det väl ingen i ledande ställning som vill veta något om tiden innan detta krig. I länder som Sverige är man av förståeliga skäl inte alltid stolt över vad som hände under själva kriget. Om bakgrunden vill man inget veta – som Sanandaji sade: för de flesta är den tiden Game of Thrones.

    Schweitz, Israel och Lichtenstein verkar klara sig bra. Israel är mer medvetna än några andra om betydelsen av en väl bevakad gräns. Schweitzare har inte bara var sitt gevär hemma, alla barn lär sig ta hand om höns. Lichtenstein är – hemska tanke – inte ens en demokrati!

    Bengtsson skrev i Röde Orm om vildsinta smålänningar. Var det ett bättre eller sämre land än det vi får?
    Personligen tror jag Orm och andra nog klarade sig utan bidrag, eluppvärmning medelst kärnkraft och wifi. De människor som behöver dessa saker, men inte kan sköta eller betala dem själva, kommer nog så småningom åter att ersättas av skidåkande folk, som vet hur man blandar till hälften bark i brödet.

    • Kristian, ditt sista stycke är ett omen, hoppas jag. Kanske ett råd till politiker i bidragssvängen?

      • Ja, det kan man säga. Det är inte menat som vare sig en varning till någon jag tycker illa om eller en förhoppning att det skall gå någon illa! (För tydlighetens skull: det råder ingen brist på infödda svenskar som har levt vidlyftigt på andras arbete. Delvis genom att vara de som ”omfördelar.”)

        Jag tror helt enkelt att verkligheten kommer ikapp förr eller senare. Man kan inte ösa något ur en tom källa, lugga en flintskallig, eller omfördela skatteintäkter som inte finns. Fler måste producera än konsumera.
        Man får hoppas att till exempel det vi brukade kalla ”släkt” då tar det ansvar som behövs för äldre, svaga och icke arbetsföra. (Vill gärna tro det. Cyniker brukar i det sammanhanget citera en och annan Relling.)

        En arabisk prins, tror jag det var, sade om tillfälliga oljerikedomar att hans farfar färdats med kamel, hans far med limousin, och han själv med jetplan. Sannolikt, sade han, kommer mina barnbarn att få återgå till kamelen. (Sannolikt en mycket tillrättalagd ”anekdot”, men poängen går nog fram.)

        Tack, förresten, för dina tankar! Jag skall försöka fatta mig kortare nästa gång.

        • Nej, du behöver inte fatta dig kortare. Dina kommentarer uppskattas. Kamel var en bra poäng och troligen helt i framtiden.

  4. Du säger: Jag tror vi kan lära mycket i historien om mänskligt beteende. Och hopplösa försök att frälsa världen.

    Historien kommer alltid att vara värdefull. Den fångar mänsklig natur och mänsklig motivation.
    Så oavsett om vi gillar det eller inte visar den en övergripande princip, att den mänskliga naturen inte kommer att förändras.
    De flesta människor tror att programmeringen av vår hjärna förändras på grund av videospel, mobiltelefoner eller nya discipliner och bättre kost, och att vi med radikalt förändrade materiella förhållanden kan ändra den mänskliga naturen. Så vi har alla dessa samhällsvetenskapliga ansträngningar för att göra oss rikare, friskare och bättre människor.
    Men det kommer att finnas våld och våld och mer våld när denna tunna civilisations-förnissa skrapas bort.
    Vi kommer att behöva människor som kan stå upp och göra några mycket hemska saker för att stoppa det och återställa hövlighet men tyvärr måste vi inse att fred inte är den naturliga situationen, som Platon säger: ”Det är en parentes.”

Kommentarer inaktiverade.