Ambition, tålamod, originalitet och förhoppningar.

Först om en man, en skogsbonde, någonstans i Mellansverige. När han fick en son ungefär 150 år sedan planterade han skog. Inte för sonen utan för hans barnbarn. Denne skulle bygga ett hus åt sig av eget virke. Det var tallskog och lite gran.
130 år senare började barnbarnet, en man nu nära pensionsålder avverka den skogen. Han var också en skogsbonde och drev ett litet sågverk. Han sågade själv brädorna. Några knotiga tallar slipade han till stolpar. Han ritade och byggde själv huset. När jag besökte hans lilla hus år efter blev jag imponerad över hur han hade använt träden. Huset levde med sina både råa och polerade ytor. Ett av de större stockarna fanns i vardagsrummet.

Den såg ut som om den höll upp hela huset. Byggnaden var helt unikt.

Varför berättar jag detta nu i samband med Barcelona och vårt besök i Sagrada familia?
Tålamod, framtidstro, lämna något efter sig och vara sin egen är gemensamt för bonden och Gaudi. Bonden har byggt sitt drömhus från grunden. Den store Gaudi har format basilikan, den icke än färdiga Sagrada Familia, med varje detalj. Dessa egenskaper tillsammans med rubrikens, vilka är ganska ovanliga idag i vårt allt genast samhället. Ja, storleken har förstås betydelse men inte tanken bakom. Att se in i framtiden och förverkliga det.

Vi besökte Sagrada Familia med en guide, en vältalig sådan som hade gått runt med många turister. Basilikan är enkelt sagt imponerande. Vackra färgade glasfönster. Höga pelare. Enkelhet inne. Utifrån är den magnifik och speciell. När basilikan är klar kommer den ha 18 kyrkspiror, som representerar jungfru Maria, Jesus, de fyra evangelisterna och de tolv apostlarna. Sagrada Familia har tre fasader, vars syfte är att visa Jesus liv, från födsel till döden.

År 10 f.Kr. byggde romarna en militärförläggning på kullen Mons Taber där dagens basilika ligger. Det finns oändligt med historia under bygget och omkring.

År 1882 började bygget av arkitekt Francisco de Paula del Villar och planen såg nygotisk ut. Men redan året efter tog Antoni Gaudí över bland alla sina andra projekt. Först från 1914 ägnade han all sin tid för Sagrada. Det enda tornet som blev klart före hans död var var klocktornet,1926. Bygget var vandaliserad under spanska inbördeskriget. Den första officiella bönen skedde 1955. År 2010 invigde Benedict XVI basilikan, men den var inte färdig. Covid saktade ner bygget men nu pågår det och 2026 tror man sig bli färdig med alla tornen. Ett av de har en hiss men nedgången är trappor. Utsikt över Barcelona.

Det kanske är ”aldrig färdig” som är charmen för de nyfikna?

Ovan allt saknade bygget bygglov. Den har bötfälls 2018 och betalar nu 368 miljoner till Barcelona stad, pengarna skall gå till upprustning av omgivningen och kollektivtrafik. Ja, Metro i Barcelona är byggt ganska ytligt och det hördes inne i basilikan regelbundet.
Idag bekostas bygget av turister. Ca 4,5 miljoner besök per år men de övriga 20 miljoner tittar bara utifrån. Värt ett besök inne.

Antoni Gaudi var född år1852 och dog 1926. Halva Barcelona kom till hans begravning.

Cheopspyramiden antas ha tagit 20 år att bygga. Sagrada Familia är nu på år 141.

En bra information finns på Sagrada Familias hemsida. Där finns allt man behöver veta.
https://sagradafamilia.org/en/history-of-the-temple

2 svar på ”Ambition, tålamod, originalitet och förhoppningar.

  1. Ytterligare ett projekt på EU-pengar i Spanien.
    Jag blev väldigt imponerad av den femfiliga tunneln från Malaga till Granada.
    Liksom motorvägen på Costa del Sol. Båda lågt trafikerade. Överallt EU-skyltar som berättade om bidragen.
    Det är lika konstigt att Spanien ännu skall vara nettomottagare som att Kina får släppa ut hur mycket koldioxid som helst. Det är inget fel på varken Spanien eller koldioxid men avtalen är konstiga.

    • Vissa länder är duktiga i att få EU pengar av andra. Men Sverige är duktig i att ge. Sagrada är dock betalt av turistpengar men tryter de så…?

Kommentarer är stängda.