Jag köpte igår filmen ”Borta med vinden”. Jag har sett den förut och läst boken som försvann någonstans. Låna aldrig ut pengar och böcker. Författaren till boken, Margaret Mitchell  var en sydstatskvinna från Atlanta.” Borta med vinden” kom ut 1936 och vann Pulitzerpriset 1937. Den hör till de mest lästa böckerna i världen och har tryckts ca 35 miljoner exemplar. Nej, den slår inte Bibeln, Maos lilla röda eller Harry Potter. Filmen lär dock vara den mest sedda filmen på bio. Förr i alla fall.

Eftersom filmens historia anses nu olämplig, rent av rasistisk och i behov av historierevision, tycker jag att filmen och boken bör sparas. Se gärna filmen med dina äldre barnbarn. Efteråt kan ni diskutera varför den är en av de mest sedda filmerna i historien. Filmanalys, inte rättelse av historien.

Det går ett raseri runt världen mot något, inte så väl definierat, men hudfärgen har huvudrollen. Jag kan inte instämma i hatkören mot vita och inte mot poliser som eskalerar i världen. Den enda gången jag har behövt hjälp av Polisen var när jag blev hotad till livet och de ordnade skyddsåtgärderna utan att blinka, be pengar eller ifrågasätta något. Om jag har tilltro till Polisen idag är tveksamt. Kanske har de också  missat sin uppgift och hamnat i floden av feminism, vänstervurm, skuld och skam i stället att äga Statens våldsmonopol och bekämpa kriminalitet, oavsett hur det uppenbarar sig?

Jag känner mig inte skyldig som vit. Som kommen från en fattig familj vilka inte hade nog med mat och med tvånget att vara självförsörjande från 12 års ålder trots skolgång, kan jag inte se mig, mina föräldrar eller mina syskon som privilegierade vita.  Min bleka hudfärg och blont hår har inte gett mig några som helst fördelar, bara nackdelen att bli snabbt illa bränd i solen.

”Borta med vinden” anses olämplig i febern att förtryck finns enligt ens hudfärg. Det är senkommen ilska mot slaveriet som avskaffades i USA 18 december 1865. Flera generationer har passerat, ingen som var själv slav finns i livet. Än finns slavar i världen eller liknande förhållanden – även i Sverige – men för dem krossas inga skyltfönster i demonstrationer för rättvisa.

Filmen ”Borta med vinden” visar en icke desinfekterad bild av södern under det amerikanska inbördeskriget åren 1861 – 1865. Den visar aningslösheten hos de rika vita sydstatsbor som går i krig mot norr om sin livsstil och ekonomi. Filmen har en kärlekshistoria som inte slutar lyckligt. Slavar och nordstatsbor  beskrivs något  nedsättande. Nu är filmen rasistisk och olämplig eftersom den beskriver svarta slavar just i slavförhållanden, ägda av vita. Ungefär som några slavars liv kunde ha varit under inbördeskriget. Det är spelfilm inte dokumentär.

Filmen vann  8 Oscar varav en till en svart skådespelare – första Oscar till en med svart hudfärg. Hattie McDaniel lär ha sagt: I would ’rather make seven hundred dollars a week playing a maid than seven dollars being one. Hon bär filmen, vill jag säga. Var hon en svikare som spelade  en slav? Det hörs inget förakt mot henne. Det som retar nu är slaveriet och hur de svarta beskrivs i filmen trots att just huvudpersonerna behandlar sina slavar ganska väl. De är arbetskraft.  Men de är betjänter hur som helst. De nordstatare som påstås befria slavarna enbart på grund av avsky för slaveriet är inte så villiga att se de svarta som jämlikar. Det finns andra förklaringar än bara välviljan mot den förslavade delen av befolkning. Läs historien men brett.

Även i Sverige ropar man om orättvisor mot svarta och hat mot vita människor. Alla demonstrationer är selektiva.  Man väljer sina idoler.

Filmen ”Borta med vinden” plockades ner av strömningstjänsten HBO Max med anledning av antirasistiska demonstrationerna som följt på George Floyds död. Filmen ska förses med ”historisk kontext” innan den åter läggs upp.

Har jag missat något? Det är en film, inte en sanningsenlig historiebeskrivning. Men nog är den talande för tiden.

Vilka andra filmer skall vi tillägga en förklaring? Jag tog två slumpmässigt från min låda och nog behöver de en förklaring och ursäkt. ”Shooting dogs”, som handlar om Rwanda 1994. De svarta beskrivs ofta i mindre goda ordalag. ”Argo” som är baserad på en verklig händelse med start den 4 november 1979 i Teheran då USA:s ambassad stormas och personal hamnar som gisslan  visar vita som smarta. Säkert är båda olämpliga idag. Men jag tror att alla filmer behöver städas upp.  De kan ju ge fel uppfattning  för folk som inte kan tänka. Ångest till och med.

Bör varje historisk film och föreställning inledas med analys över vad som var fel enligt regler som gäller just idag? Sedan får de vilka ändå vill se verket – lär inte bli så många modiga – göra det men bara med bekännelser över att de inte var rasister och att verket var värt fördömande.

Kanske bör varje film, bok, teater, opera, konst mm ha en förklaring först vad som är olämpligt i tiden så folk bara inte tror sig något är ok och måhända till och med njuter av verket utan att ha rättvis avsky för innehållet? Bör böcker skrivas om eller brännas? Jag har än Grimbergs Världshistoria på bokhyllan. Man kan opponera sig mot en del av tonläget i vissa avsnitt. Gör de böckerna mig till rasist? Borde jag göra ett bokbål? Kanske är jag rasist också när jag ifrågasätter  förstörelsen av affärer och raserande av gemensam livsmiljö i demonstrationers kölvatten, knäböjande som underkastelse, mediedrevet där alla försöker vara så rätt, så goda att det finns inget kvar som förr kallades granskande tredje statsmakt och inget yttrandefrihet för folket som vågar tycka annorlunda än det påbjudna.

Att slå sönder skyltfönster är skadegörelse, inte frihetskamp. Jag räknar det som terrorism. I Internets tidevarv finns inga problem i att nå ut till hela världen. Helst bör man ha något mer uppbyggande att säga än att hata vita och önska sönderfall av Samhällen.

Bör vi akta oss för vad vi tycker? Hur långt skall den lagstadgade yttrandefriheten gälla? På jobbet bör man ju hålla käften annars riskerar man sparken eller kyla. Men privat? Sista stormen gäller A. Bard (visste inte vem han var eftersom jag inte ser underhållsprogram, men nu…) gjorde det oerhörda, han läxade upp de svarta protesterande på Twitter och vips, han var ur leken.

13 juni  skrev Bard på Twitter:

If black lives want to matter, then black lives get their fucking shit together, study hard, go to work, make their own money instead of depend on welfare, stop lying, get out of prison, and become heroes instead of self-appointed victims for the world to laugh at. That matters!

Och då fick nästan hela medievärlden ett utbrott.

Kanske inte så väl valda ord av Bard. Man ska ju inte gnälla på svarta offer. Han buntar ihop. Men, även för klantiga yttranden gäller yttrandefrihet. Men byt ordet svart till vit. Är du än upprörd? Inte? Har du fastnat i fällan att vit  hudfärg inrymmer det onda inte människors egna gärningar? Vem har frisedel för brott?

Hur gör vi med allt det privata? Prat, skriverier, egna produkter, liv helt enkelt? Hur kan vi bedöma vad är otillåtet just nu för att inte klanta oss och få sparken eller imaginär halshuggning på Internet? Nästa vecka kan det gälla andra regler.

Gå i självvald isolering och hälla tyst?

Eller borde vi stå ut med andras åsikter oavsett klantighet så länge de inte uppmuntrar eller beordrar till brott, preciserad i lag? Kanske borde vi bry oss lite mindre vad andra säger och  tänka över vårt eget varande och våra egna ord. Kan de bidra till något bättre, eller ens skaka om hjärnan en smula? Tankeförmågan liksom? Om så, fortsätt…

Nu är det dags för ”Borta med Vinden”. Har du också filmer hemma som ger en olämplig bild av verklighet, filmer som behöver historierevision? Spara de!

Klipper bara 6§ . Repressalieförbud

6 §   En myndighet eller ett annat allmänt organ får inte ingripa mot någon för att han eller hon i ett program eller en teknisk upptagning har brukat sin yttrandefrihet eller medverkat till ett sådant bruk. Lag (2018:1802). Från Yttrandefrihetsgrundlag.

’