Lite kvotering skadar väl inte?

I år var jag extra glad åt Nobelpriset i Medicin.  Men först om kvinnor som borde hjälpas till priset. Och kanske till mycket mer i livet och speciellt i Sverige, ett av världens mest jämlika länder.

Jag hoppas på en kvinna, säger reportern i TV när han väntar på resultatet av Nobelpriset i Fysik.

En vuxen man i TV 1, en som skulle  kommentera Nobelpriset. Han som hellre såg en kvinna få priset än en man med de mest betydelsefulla forskningsresultat. Hade han fattat vad priset handlar om eller skulle han bara visa sin feministiska rätta sida? Jämlikhet är variabelt i den feministiska världen.

Ganska få kvinnor har fått Nobelpriset i kemi, fysik och medicin, borträknad litteratur, så nu tänker Nobelkommittén ge kvinnor större chanser. De som nominerar kan göra tre nomineringar i stället bara en och på så sätt uppmanas kvinnor att dominera kvinnor. För, även kvinnor har oftast nominerat män. Fy på dem. Vilket uselt systerskap.

Kan nomineringar bero på forskningsresultaten och inte på könet?

Jämlikhet uppnått med nya metoder. Det ligger verkligen i tiden att kvotera in de underprivilegierade grupperna som alltid är kvinnor.

I verkligheten tar det åratals av arbete innan någon kommer ens i närheten av Nobelpriset. De som har vunnit har ägnat sitt liv åt forskning och närapå bott i labbet. Ihärdighet belönas med resultat. Inte kön. Hittills.

Jag var speciellt glad för  priset i medicin.

C – hepatit upptäckt belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Det kändes extra roligt på grund av ett patientärende på sjukhuset som tog mig några år. En av mina patienter hade smittats av sjukvården per blodtransfusion som barn. Det var då när anemiska barn gavs blod. Hon hade ingen aning om C-hepatit. Det upptäcktes under graviditeten. Barnet smittades. Nu följe en lång kamp med sjukvården för att få ersättning. Alla dessa papper vi fyllde i, läkarna fyllde i och sedan väntan. Det tog några år. Jag hade redan slutat arbeta när jag läste att patienten och hennes barn hade erhållit ersättning. Hon kunde sedan få behandling när det i sin tur hade utvecklats.

Det är alltid roligt när man begriper vad priset är till för.

Belöna det som är värt att belönas. Det är ändå en kamp mellan flera stora uppfinningar och utveckling av något som  är betydelsefullt för det mänskliga livet. Devalvera inte priset. Nobelpriset är en av de få saker i Sverige som än uppskattas i världen.

En kvinna, Andrea Ghes, USA, är bland de tre som får Nobelpriset i fysik i år, helt utan några som helst stödåtgärder. Det handlar om upptäckten av ett svart hål i Vintergatan. Som vanligt ligger USA i täten bland pristagarna.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin för år 2020 delas lika mellan Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras upptäckt av hepatit C-virus.

PS. Idag delades kemipriset och det gick till två kvinnor. Kvinnor kan om de vill och anstränger sig. Jag hoppas att det inte var en prioritering bland pristagarkandidater.

Bild: Electron micrographs of hepatitis C virus purified from cell culture. Scale bar is 50 nanometers. Courtesy of the Center for the Study of Hepatitis C, The Rockefeller University.

Från Wikipedia

PS. Läs Rikards kommentar, den säger allt och är dessutom kul.

1 svar på ”Lite kvotering skadar väl inte?

  1. Hej.

    Känner du någon kvoteringsförespråkare så kan du ju roa dig med att dels fråga vad det är för konkret skillnad på kvotering och diskriminering (ingen, utöver stavning och semantik), dels fråga varför man inte hellre förordar blindade ansökningsförfaranden för kurser, anställningar med mera.

    Av egen erfarenhet kan jag säga att personen, om den alls nänns försöka svara, påminner rätt mycket om en metmask på kroken.

    Frun gjorde för länge sedan en kul liten grej, när hon fortfarande var involverade med Institutionen för kvinnoforskning i Lund i mitten av nittiotalet (det som numera kallas genusvetenskap). Hon sammanställde frekvensen kvinnliga karaktärer i fyra olika serietidningar, förekomst per sida omräknat med hänsyn till olika antal sidor mellan titlarna. Hon sammanställde även huruvida de kvinnliga karaktärerna var mer aktiva eller mer passiva, utifrån lika kriterier. Plus lite annat med lösare definitioner som diskussionsunderlag. Hennes kollegor fick gissa utifrån titlarna
    vilken som var mest/minst jämställd: Conan Barbaren, X-men, Kalle Anka, Bamse.

    Samtliga hade Bamse som mest jämställd, därefter var det blandat eftersom endast Kalle anka var dem bekant. Bamse var dock minst jämställd enligt hennes data: Conan var mest jämställd och särskilt då i hur aktiva kvinnorna i episoderna var.

    Detta togs inte väl emot. En sådan liten grej där verkligheten vid kontroll inte var enligt läran räckte för att syjuntans sk*tsnackartelegraf skulle gå igång. Jag berättar detta för att ge en liten glimt av hur det är ställt i hu’et på de som idag är jämställdhetsideologiens grå eminenser i media, kultursektorn och inte minst de politiserade akademierna.

    Mäta lika med blindtest är troligen en vit, patriarkal, kristen, ond, jävelusisk förtryckarmetod kan man tänka att reportern du refererar anser. Det är allt en dj*kla tur att läkarvetenskapen inte resonerar så.

    En av få bra saker Aschberg gjort var när han lät vin-experter prova vin i blindtest i ett program. Fyra flaskor Vino Fino Español, men smakarna fick veta att det var fyra olika sorter. Mycket riktigt kunde de också enligt sig själva identifiera vilken flaska det var ett fint årgångsvin i…

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

Kommentarer inaktiverade.