Hjältar och skurkar är svårt att skilja åt?

Jag mötte en kvinna på akuten som var totalt sönderslagen. Till sist hade hon själv kastat sig ut genom fönster och kravlat vidare barfota. Grannarna ringde polisen. Hon hade ett förhållande med en man som älskade och slog med samma hetta.

En del av dessa förhållande slutar när döden skiljer oss åt men inte den här.

Hon hade flyttat två gånger för att fly mannen men denne hittade henne igen och hon förlät honom mer eller mindre frivilligt. Han skulle ju bättra på sig.  Men nu hade hon fått nog. Hon lappades ihop, fick terapi och en förtur till ny lägenhet, på andra ändan stan. Hon fick byta arbete. Polisanmälan gjordes. Mannen dömdes till några månader. Men att få skyddade personuppgifter var svårt. Hon fick det för sex månader. Sedan skulle det ansökas igen om skäl fanns.

Jag kom att tänka på henne när jag läste om terroristerna nya liv i Sverige.

Det finns en ny grupp som inte ser ut att ha problem att få ny identitet och skyddade uppgifter. De  är IS mördare. Kalla dem inte med andra namn för dessa är delaktiga i död, terror och förstörelse. Kriget i Syrien har många medspelare men de avrättningar och det tvång som dessa IS terrorister har utfört hör till det mest makabra i vår moderna värld. Inte bara människor har mist livet utan byggnader som hållit tusen år har sprängts sönder. Hatet mot liv är obeskrivligt.

Men vi ger dem ett nytt liv och glömmer gärningarna. På en gång, inte efter att de har dömts och avtjänat sitt straff. På svenskt sätt, modell Stockholmssyndrom, är det synd om dem, inte om deras offer.

Expressen har kartlagt återvändarna, de 150 svenska misstänkta IS-terrorister som  har återvänt till Sverige. Jag får erkänna att jag har läst Expressen på grund av detta och vissa andra reportage om dagens samhälle.

Förr poserade terroristerna öppet på Facebook med någons skändade kropp. Idag gör de allt för att undvika  bli igenkänd. Lite jobbigt om folk skulle peka ut dem. Tänk om vi skulle ropa på gatan: se en terrorist! Ta fram kameran! Kanske någon vill kasta en sten? En del har fått nya identiteter eller hemliga personuppgifter.

Nya identiteter! Det gjorde mig förbannad. Ja, jag har haft två klienter som fått ny identitet men de hade suttit av sitt straff, betalar av skadeståndet, börjat ett vanligt liv med arbete och familj och var väldigt kända i pressen som hade frossat med deras kriminalitet (inga mord), även med brott de inte hade gjort.

Hur känns det att vara en riktig flykting och tvingas bo nära en terrorist som kanske har avrättat ens anhöriga? Som du känner igen men han heter nu något annat. Som lyfter bidrag medan du tragglar med svenskan och söker jobb, vad som helst. Då du vill flytta för att du faktiskt är rädd men inga förturer ges till dig och du har inga pengar att köpa dig något.

Eller ser du honom som en hjälte för islam?

Eller en som misslyckades att bli en martyr?

Jag förstår att det är svårt utreda brott som begåtts i Syrien. Så låt syrierna utreda och bestraffa. De som är svenska medborgare bör vi döma hemma, inte hjälpa dem att gömma sig med nya namn. Det heter ju Kriminalvård. Den som vill lägga kriminalitet bakom sig kan få hjälp. Och dessa återvändare är i stort behov av det.

Förresten, i fråga om terrorister, Stalins popularitet ökar. Ja, han är död men det ryska  folket gillar honom som ”the most outstanding person’ in history”. Med sina 38 % slog han Putins 34 %. Oj då. Dock var underlaget blygsamt men Stalin har även hyllats av Putin som landsfader. Napoleon hamnade som högst rankade utlänningen.

Detta säger en del om oss människor.

http://www.expressen.se/nyheter/hundratals-svenskar-akte-till-kriget-for-att-slass-for-is–sa-lever-atervandarn/

https://ledarsidorna.se/2017/06/for-manga-blomsterhattstanter-och-for-fa-terrorbekampare/

http://www.dailymail.co.uk/news/article-4639910/Russians-rank-Stalin-outstanding-person.html

5 reaktion på “Hjältar och skurkar är svårt att skilja åt?

  1. Jag sitter och funderar på rubriken. Stämmer den verkligen? Det måste ju snarast finnas någon väldigt enkel metod, eftersom svenska myndigheter dagligen hanterar dessa ärenden utan att minsta tvekan tycks råda om vem som är vem.

    Nyhetsrapporteringen följer, med något enstaka undantag, precis samma linjer – möjligen är det den som styr myndigheternas bedömning. I vilket fall som helst ser man aldrig något hattande eller velande, där en skurk plötsligt blir hjälte eller tvärtom.

      • Allas lika värde,alla skall med,vi bygger inga murar,och så finns inte Sverige,vad är svenskt,det blir svårt säga vad som är svenskt,och enligt tidigare statsminister Reinfeldt tillhör landet de som kommer nu,även då jihadister får man förmoda?

      • Här finns uppenbarligen någon slags hierarki, där t ex invandrare alltid är ”offer”, våldsverkare på vänsterkanten är välmenande ”aktivister”, alla som har ”fel värdegrund” är ”nazister” etc.

        Så långt förefaller det enkelt. Dock borde det bli problem när någon faller utanför kategorierna, eller ingår i flera. Men icke. Pingstpastorer är suspekta, medan muslimska hatpredikanter inte är det. Ingen benämner nazisten Arklöv som ”den rasifierade Arklöv”, och araber som läser Mein Kampf är aldrig nazister.

        Det finns liksom inget mönster. Och ändå förefaller gränsdragningen helt naturlig för de invigda.

  2. Hej.

    Tänk på det så här:

    Vem är farlig för systemet Staten i sig?

    Den misshandlade kvinnan är ofarlig för staten; avskummet som slår henne är potentiellt farlig för diverse tjänstehjon inom offentlig förvaltning. Således inskränks hennes liv mer, då hon inte kommer att agera våldsamt mot de som representerar staten.

    Muslimernas offer kommer inte att utkräva rättvisa av de kommunala tjänstemän som skyddar och vårdar de invandrade mördarna, medan IS-soldaterna och deras anhöriga mycket väl kan tänkas rikta våld mot statens ombud och institutioner.

    Då alla som arbetar inom offentlig förvaltning vet att minsta motståndets lag gäller, och detta i förening med politiskt korrekt värdegrund, blir den rationella lösningen för alla att krypa och buga för den som visat sig villig att använda våld tills den får som den vill.

    Om tjänstemannen inom socialförvaltningen veta att den släkt eller familj som stormat kontoret, misshandlat folk samt utslungat hotelser i protest mot ett beslut utvisats ‘en masse’ inom ett par dagar utan möjlighet att återvända till Sverige så hade den tjänstemannen vågat följa lagen. Detsamma gäller polis, skola och alla andra funktioner.

    Jag tror inte längre på en lösning via det existerande partipolitiska systemet. Jag tror att en Gustaf Vasa eller Birger Jarl behövs.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

Kommentarer inaktiverade.