Det är svårt att undvika kulturkonflikter i ett multikulturellt samhälle. Men varför väcker de muslimska invandrarna sådana känslor som inflyttare från våra grannländer eller EU inte längre orsakar? Ja, visst kallar vi fortfarande finnar jävla finne trots att skillnaderna är ganska små mellan finnar och svenskar – om man borträknar det svåra finska språket. Det kommer dagligen invandrare från södra Europas arbetslöshetsdrabbade länder i hopp att finna något i Sverige. Dem märker vi knappt. Vi är upprörda en stund över tiggare men de flesta går bara förbi utan att ens reagera, inte förbannar vi deras länder vilka inte tar hand om sitt folk.

Muslimer däremot väcker åsikter. En kvinna i en svart klädsel eller ett barn i slöja väcker genast något. Det strider automatiskt mot kvinnors frihet fast vi inte ens vet vad frihet vore för dessa kvinnor. Muslimer kommer från länder vi inte semestrar i och inte har naturlig kontakt till, väldigt få av oss i alla fall. Vem av oss svenskar har semestrat i Iran, Irak, Afghanistan, Syrien eller Somalia? Kom det upp en hand? Deras kultur som vi snabbt kopplar ihop med skäggiga män och förtryckta svartklädda beslöjade kvinnor känns unket för oss. Deras religion – det vi tror oss veta om det – känns fanatiskt och mera hotfullt än kärleksfullt. Deras framtoning i tidningar och TV är protester, inbördeskrig, självmordsattacker, krigande grupper, skjutna skolflickor och hjälparbetare, sprängda bilar, uppeldade skolor och döda människor. Det väcker oro när en bil brinner i garaget nära oss. Vi vet genast vem skyldig är. Nu är det här, det muslimska kriget, resonerar vi och vill inte få en enda till som granne.

Är bilden rättvis? Eller är det bara de radikala högljudda muslimerna som syns och hörs i media? Vart finns de andra? Känner de förtvivlan över mediebilden? Vet inte, det är märkligt tyst. Att yttringar av konst, litteratur och kultur, som vi tar med humor, är dödligt allvar för islamister blir vi varse, inte bara när de krossar kulturminnesmärken i Afghanistan eller Mali, utan när någon i väst skriver en bok eller bara gör en enkel karikatyr. Eller försvarar det fria ordet i en radiosändning som jag gjorde en gång och blev omgående hotad till döds och fick gå under jorden.

I senaste numret av al-Qaidas engelskspråkiga tidning Inspire publiceras en dödslista där bland annat den svenske konstnären Lars Vilks finns med. Dessutom uppmanar man muslimer i väst att ägna sig åt “individuell jihad”. De på listan är inte personer som har avgörande betydelse för oss i det stora hela, inga betydande politiker eller ekonomiskt mäktiga personer utan flera knappt kända mediepersonligheter. Visste du vem Morris Svadik var? Inte att förminska betydelsen för dessa frontfigurer!! Slå upp dem!

Död eller levande på grund av brott mot Islam önskas:

Molly Norris tecknare (Everybody Draw Mohammed Day),

Ayaan Hirsi Ali

Flemming Rose, Kurt Westergaard, Carsten Luste (Jyllandsposten)

Morris Swadiq (Sadik), (inblandad i produktionen av filmen Innocence of Muslims)

Salman Rushdie,

Girt Wilders (Geert Wilders)

Lars Vilks,

Stephane Charbonnie (tecknare magasin Charlie Hebdo)

Terry Jones (präst, brände Koranen)

När får vi höra ett avståndstagande från de svenska muslimska församlingarna?

PS. Har fått in kommentarer vilka strider mot mina regler, dvs inga hot. Lägger inte ut hot. Vi har yttrandefrihet i det här landet och jag har makten över min blogg. Ni får använda er yttrandefrihet någon annanstans.