Den magiska stunden I naturen är mellan ljus och mörker. Det kan vara ljust nästan hela natten på sommaren, men jag vandrar ju mest i slutet av sommaren och  under hösten.

 På PCT var det också dags att slå tält då, för natten var djurens tid. Ibland vandrade djur förbi tältet. En björn kastade sin skugga i månskenet på tältväggen liknande ett stort monster. En puma gick förbi, vände, vände igen, fortsatte lämnande spår efter sig i nyfallen snö. Små djur vilka gnagde hål i tältet i sökandet efter en håla att bosätta sig i.

I Sverige är djurlivet lugnare och kanske  fattigare. Får vara glad om en hackspett eller älg förgyller ens tältning.

Att tälta vid vatten och se solen gå ner är magiskt.  Den där skarven mellan dag och natt, tystnaden som infinner sig, slutet på dagen och tanken över kilometerna som har lagts bakom. Vad kan vara mer underbart än den stunden?

Grått, blött och ruggigt är vädret idag. Inget tältväder precis. Efter de sista hyreshöjningarna undrar dock en del gamla om ett tält vore bättre alternativ. Ta ditt tält och gå, en ny uppmaning från dyrsamhället till fattigpensionärer. Kanske lägga till en sittplats i skogen.

Bilder: !. Skottland West Highland Way, 2. USA, Pacific Crest Trail, Sierra, 3. Padjelanta Virihaure (svensk stavning), 4. i skogen Tullinge.