Årets vandring är avslutad. För andra gången har jag gått Mont Blancrundan, dock delvis egen variant.

Start i Chamonix. Det snöade den första dagen. Tältade uppe på Balcong Sud på 1870 meters höjd.

På Col de Balme på väg mot Trient.

Kor och koklockor överallt i Schweiz.

Glacier du Trient som inte hade mycket kvar av sitt forna glans. Den kalvade med ras hela tiden.

En av solnedgångarna.

På TMB skyltar anges tid, inte kilometrar. Jag lyckades aldrig hålla de tiderna. Grand Col Ferret 2357m.

Den 8 August 1786  besteg Jacques Balmat och Michel Paccard Mt Blanc (4808m) och kunde så hämta priset som Horace Bendicte de Saussure hade utsett 1760 för förste bestigaren av berget. I bilden staty i Chamonix med de Saussure och Balmat pekande mot Mt Blanc.

Andra tuffa bergsbestigare.

En annan staty mot himlen Le Christ Roi nära Les Houches.

Mt Blanc

Orkar man inte gå upp kan man ta plats bland 71 andra på kabelbussen till Aiguille du Midi på höjd  3842m.

Fast det var i mitten av september och än rena sommarvädret (utöver ett våldsamt åskväder) var det stängt överallt. Brödbutiken i Courmayer hade en skylt: bara beställningar. De flesta av stugorna och campingarna var stängda, likaså liftarna. Bara Chamonix var än igång. Alla väntade på vintern men väntan dit är en ganska lång semester.

Till sist: ni som undrar om Seglaren har hamnat i Sverige. Ja, han kom  till Nynäshamns hamn 16/9 och serverades champagne medan jag besviket tittade på refuugen på Col de Balme som var igenspikad och absolut inte serverade ens den efterlängtade koppen kaffe american style.