Läsning för karantän när du drömmer om en öde tropisk ö.

Har du drabbats av en katastrofal skilsmässa? En sådan som kom lite oväntat – du såg det inte komma – och som tog musten ur dig? Din skit till make gick till en annan kvinna efter ett långt liv ihop och du fick  kravla ur eländet som kändes lik slutet på ditt liv. Lägg till trist jobb så  är scenen klar i  boken:

Någon Annan När du förlorar allt – vem blir du då? av Carina Byréus.

Författaren börjar med en bilolycka, eller nästan olycka som bådar det kommande kaoset.  En skilsmässa från ett långt äktenskap. Ett sådant äktenskap där vardagen rullar på. Tills en dag:

”Men Lena, du förstår ju inte vad jag säger. Jag vill flytta men inte tillsammans med dig. Jag flyttar själv, utan dig.”

Utan mig. Nu kunde jag inte låta bli att skratta. Det var för tokigt. Vi var hopvuxna, hade delat liv i snart trettio år. Vi var två bitar i samma livspussel. Inte går det att flytta utan den andre då. Det visste han väl?

Vi hade träffats redan i gymnasiet… (s.12)

Det blir början till ett psykiskt kaos. Påtvingad förändring. Skärskådande av relationer och främst sig själv. Men även den mest nedtryckta hittar en lösning genom slumpen. Eller ska jag säga tvingas till det, inga val så att säga.

Fortsättningen kändes först som osannolik. En så nedtryckt kvinna med så tung reaktion fixar inte det hon sedan råkar ut för. Men, det är helt fel. Vid kris kommer våra förmågor fram. I ett trängt läge förändras vårt handlande. Att överleva är primärt. Vi skrapar ihop vårt ursprungliga jag.

”Allting är möjligt.”

Tanken kom så starkt att jag var tvungen att uttala den högt. Allting var möjligt. En märklig reaktion kanske  från någon som var ensam på en öde ö utan någon uppenbar möjlighet att ta sig därifrån. Men ändå, allting var möjligt. Så kändes det. (s.104)

Det är inte unikt att hamna på en öde ö i filmer och böcker. Men nu är det inte bara en ö, det är utveckling i sättet att tackla livet. Berättelsen är  psykologisk betraktelse över hur vi reagerar, överlever och har släppt vår självbestämmande för att åter vinna det. Det är en bok om relationer, de goda och de som hindrar oss. Men främst om huvudpersoners förhållande till dig själv.

Boken är en så kallad bladvändare. Man vill veta hur det går. Tempot är högt.  Texten flyter, är bitvis vackert och poetiskt.

Jag misstänker att författaren har använt vissa filmers historier eller verkliga händelser som inspiration men det är bara min gissning. Ja, det spelar ingen roll. Varje historia är en ny. Inspiration får vi varje dag från omvärlden.

Om jag förstått rätt har hon deltagit i en skrivcirkel. Det är hennes första bok.

Jag tycker det är speciellt roligt att läsa våra bloggvänners böcker. Bloggvänner man inte ens känner personligen (vanligen så), bara genom utbytet på deras bloggar. Vi kan gott skippa kändislitteratur (varför skulle vi läsa deras bekännelser, avslöjanden och klagan) och de oändliga mordhistorierna som publiceras lik löpband. Något med mer innehåll, mänskliga problem och  vanligt liv, sannolikt och  osannolikt skrivna av våra vänner är det som ska finnas i bokhyllan. Utöver klassiker och de stora författarna förstås.

Vad är en stor författare är dock en ren smaksak, oavsett utdelade priser. Visst har jag någon Nobelpristagare i min bokhylla men det mesta som överlevt mitt ”en bok in, en bok ut” system är något jag vill läsa om.

Carina Byréus når du genom hennes blogg:

https://enandrablogg.wordpress.com/

PS. Efter att ha läst boken  kom jag att tänka på några av mina patienter, djupt i skiten. Bostadslösa missbrukare.  En är chefsekonom på ett stort företag idag. En annan lokalpolitiker. En tredje äger bilfirman han fick göra praktik i från fängelset. Fler… Vi uppbådar kraft när det behövs. Det osannolika blir sannolikt om vi vill. Livet är kanske bara en slump men hur du handskas med det är ditt val.