Länge sedan deltog jag i en brandutbildning. Först var det film som visade hur snabbt elden spred sig. Och hur man inte ska göra, när kan man inte gå in i ett rum om det brinner, hur bedömer man det, vet du, sedan var det brandövning ute. Vi skulle släcka en mindre brand, vissa misslyckades med det, de orkade inte flytta brandsläckaren genom att dra eller lyfta den till branden, en tvåkilos variant. Sedan skulle vi gå in i ett rökigt hus och rädda någon. Allt medan en brandman stod i beredskap att hjälpa. Nu försvann vissa och vägrade delta. Det var för farligt. Till sist var vi bara två som gick in och tog ut en självgående brandman från den lätta röken.  Det var en övning för hemtjänstpersonal i ett stort servicehus där jag knäckte extra. Ja brandmän är män det beror nog på styrka och tradition. Försök att få in kvinnor  och invandrare pågår. I ett fall anställde man hellre invandrar kvinnor utan utbildning än utbildad brandman. https://centrumforrattvisa.se/fall/kraver-skadestand-for-diskriminering-av-blivande-brandman/

 Det larmas om en annan ojämlikhet De senaste åren har andelen kvinnor som gör lumpen minskat, trots att det är ett uttalat mål att kvinnorna ska bli fler, I dag är runt 16 procent av de antagna kvinnor, jämfört med målet som är 30 procent.

Enligt Plikt- och prövningsverket är en förklaring att höga krav på muskelstyrka gör att kvinnor bara kan antas till vissa befattningar, och där konkurrerar de ut varandra.

Försvarsmakten hoppas att andelen ska öka när värnplikten utökas, däremot vill man inte se sänkta krav på muskelstyrka. Tur det.

2022 var 24 procent, eller var fjärde person, som skrevs in för värnplikten efter mönstring kvinna. Men förra året hade andelen alltså minskat till 16 procent. I år ser det likadant ut, de senaste siffrorna från årets mönstring visar att 16 procent av de som togs ut för lumpen är kvinnor.

Vid mönstringen 2025 skrevs 32 procent av de mönstrande männen in för värnplikt och 15 procent av de kvinnliga.

Varför strömmar inte kvinnorna till lumpen?

Det kan ju hända att kvinnor gement har svårare att döda, för det är i slutändan vad krig handlar om. Att både föda barn och ge liv bokstavligen ur sin kropp kanske gör kvinnor mindre villiga att döda andras barn. Det är också lite besvärligt att menstruera ute i fält. Småsak men tänk dig själv hur kan du sköta hygienen ute utan toa och soptunna. Petitess?

Det kan hända också att kvinnor är mer intresserade av så kallade mjuka värden som att vårda, göra det vackert omkring sig, ta hand om saker istället kall teknik vad vapenarsenalen föreställer. Livet innehåller roligare saker än militär disciplin. Kvinnor väljer så kallade kvinnliga yrken oftare än män och det sker även när de vet att lönenivån är sämre. Bland de som hämtar våra sopor här finns en kvinna trots att lönen är betydligt bättre och arbetstiderna likaså än på servicehuset bredvid. Där de flesta åter är kvinnor och endast några män utplacerade från AF.

Det kanske är också så att män är mer revirtänkande därför har de närmare till tanken att försvara det som är mitt land. Kvinnor kan ha mindre av det och inriktar sig inte stort utan  mindre.  Det finns ingen kamrattryck heller i flickors liv att göra militärtjänst, Det är inte skamligt idag bland män heller att bli kronvrak som förr då vi än hade en armé dit nästan alla män intogs men kamrattrycket kan finnas.

Hur ser livet ut är också en fråga. Studenten till högskolan, inkomster och för vissa även parbildning. Lumpen ryms inte in i ekvationen när det är valfritt.

Kanske är vi än lite på stenåldern då män skyddade sina kvinnor och barn mot olika faror, Den där tanken att kvinnan litar på att en riktig man  löser hotfulla situationer. Finns inte han tillgänglig får man klara sig själv vilket kvinnor alltid har gjort. Få sätter sig ner och väntar, utan agerar. I dag kan man dock inte lita på män som kommer in genom dörren, eller ens på gatan speciellt inte vi gamlingar vars tankevärld än är i det gamla, det fanns inte i vår föreställningsvärld att bli våldtagna av kommunens tjänstepersonal som skulle hjälpa oss, vi sover inte med en kniv i sängen.

Det kanske finns än lite av ett slags balans i vårt varande i det kvinnliga och manliga vilket vi inte borde försöka utplåna, utan  dra nytta av det och ropa mindre efter jämlikhet och mer efter lika värde.

Obligatorisk samhällstjänst tror jag inte mycket på. En mastodont organisation och för många avbrutna studier. Vart ska man placera alla, de flesta unga än utan någon användbar utbildning. Kanske utbildning i civil försvar borde finnas som sökbar utbildning? Ett nytt yrkeslinje, katastrof assistent. Själv ingick jag i en katastrofgrupp på jobbet i det stora sjukhuset. dock erbjöds vi ingen speciell utbildning ens yrkeskunskaper ansågs räcka. Tanken om kommande krig genom Ryssland härskade inte än. Jag till och med utbildade ryssar i mitt gebit.

Ca 20 % av studenter idag är utlandsfödda eller har föräldrar som har invandrat och speciellt tjejerna läser gärna vidare med en högskoleutbildning även oftare än svenskfödda flickor. Invirade i sina hemlands flaggor går många av dem ut från gymnasiet. Att de sedan skulle börja i en militär bana och försvara landet Sverige är nog inte lockande, men gärna något inom vård och omsorg. Några har kanske redan upplevt ett krig och att bli del av det igen är nog inte önskemålet.

Att ha mål hur många kvinnor skall göra militärtjänst för jämlikhets skull är bara en politikergrej. De andra yrken, skall de också ha procentuella mål? Hur många procent män i kvinnoyrken och tvärtemot? Om det inte går tvångsrekryterar man då. Många mål är påhitt från politiker de har ingen större efterfrågan hos vanligt folk. Tanken är kanske god men de är ungefär som klimatmål allihop. Om du gör så –   reglerar vi värmen på planeten vilket aldrig kommer att ske. Eller om du följer hälsoregler blir du inte gammal och sjuk. Lika stor fantasi det. Har provat på det med uselt resultat.

 Ha militären öppet för kvinnor, de som söker de söker, de andra är inte intresserade och skulle inte göra nytta. Orättvist, javisst. Men den perfekta jämlika världen i politikers drömmar har aldrig funnits och kommer aldrig att uppenbara sig så länge vi är psykiskt och biologiskt olika och inte tvingas med våld. När allt rasar på grund av något, krig eller naturkatastrof kommer vissa ta större ansvar hur än vi kvoterar. Och ansvaret kommer att se olika ut. Några kommer att smita, andra jobba dygnet runt. Lagar kan finnas för att hindra män/ vissa att smita i ett krigsläge. Ingen vet hur det ser ut innan vi är där.

De flesta förändringarna av våra val och beteende sker sakta över några generationer. Inte efter politikers procentmål .

Kanske om några hundra år har män förpassats ut från de manliga scenerna till de kvinnliga och tvärtemot i rättvisa proportioner och politikernas jämlika värld är uppnåtts. Och de få barnen föds artificiellt i konstgjorda livmödrar, så graviditet som hinder är borta. Och det finns inga män och kvinnor och könsbunden sexuell attraktion som stör vårt trista värdelösa perfekta jämlika liv.

PS. några procentsatser i yrken.

Sverige är cirka 8 procent av Kriminalvårdens fängelseklienter kvinnor. 92 procent av de intagna på anstalter är män. Kan det betyda attt män är mer våldsamma än kvinnor? Kvinnor utgör dock 53 procent av de anställda inom Kriminalvården.

35 procent av alla poliser kvinnor. Målet är 50/50.

7 till 9 procent av både heltids- och deltidsbrandmännen kvinnor.

Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboenden – består av cirka 13 procent män och 87 procent kvinnor. Inga mål att förändra detta.