Dag 52 hade jag nått 700mile och Kennnedy Meadovs, en knutpunkt på Pacific Crest trail, den sista restaurangen, sista affären på leden på länge , sista samlingspunkten. och  början till de höga bergen, vaden och riktigt ödemark. Björnregler, bear box tvång,  de närmaste 241 mile erbjöd  ödemark med visssa möjligheter till avvikelser om man nu behövde gå till civilisationen. Jag såg framemot ödemarken. Nu kände jag mig som en vandrare på PCT. Jag till och med saktade farten tog ett bad i Kern river och njöt av den nu avslutade öken delen. Bergen hade närmat sig sakta, Färre vandrare, Det hade glesnat efter Mojave, kanske redan före. Vinden och sanden, tyngden av vatten att bära, enformigheten, bristen på det normala, hade knäckt de som  utan någon tidigare vandrings erfarenhet hade tänkt göra PCT. Men öken var enkel att vandra genom. Nu kom risk momenten tvära ned och uppgångar. Slänter med snö. Vad, steniga, forsande och för djupa vatten att ta sig över för en gammal kort kvinna. Men jag litade på att vattennivån var ganska låg efter snöfattig vinter. Ensamheten . Många vandrade bildade små grupper, trail family, men inte jag, Jag var den som gärna pratade med folk och fick ofta höra deras livs historier men ville gå själv och styra min fart. Jag ville tälta ensam få den där ”into the wild känslan”. En gång fick jag hjälp att ta mig över en fors, en stark man som råkade vara just där tog min ryggsäck men  i de andra gångerna var det bara jag.

Jag stannade två nätter på Kennedy Meadovs , tvättade, duschade, köpte mat, åt hamburgare, frukost i en restaurang som hämtade oss med bil på morgonen. Handlade en bearbox, andra saker, det fanns en välsorterad sportshop i ödemarken, fick ut mitt paket från affären dit jag hade sent en med skor och diverse saker. De trasiga löparskorna byttes nu mot stadigare variant. Packade maten och toagrejerna i boxen. Och läste i guideboken om de närmaste dagarna, skrev någon rad på kalendern. Då såg jag att det var faktiskt Midsommar.  Ja de senaste Midsomrarna hade tillbringats någonstans i naturen så jag var liksom rätt igen. Ute i naturen dock nära  andra men jag hade ställt tältet längst bort på ytterkanten, så jag fick en inbillning bara jag.  .Morgonen därpå fyllde jag på vatten, nu räckte det två liter i stället sex och började gå igen.

Trevlig Midsommar till er alla

översta bilden Sörmland en Midsommarnatt.