Som vanligt, vi tror inte på larmrapporterna. 4 grader varmare? Det vore bara skönt nu i november. Vädret är kallt, mörkt, ruggigt, regnigt. Ge oss sol! Havet stiger? Så fint det vore med en varm badstrand utanför huset. Torka och orkaner, hetta och översvämningar? Har inte sett till annat än i TV. Oro för global uppvärmning? Nej, de flesta av oss överlåter oron för miljön för någon annan.

Som jag tidigare har tjatat om är miljö mer än larmrapporter från forskare. Det är min livsmiljö och hur jag utnyttjar det varje dag. Det är skräp och slöseri, onödiga plastpåsar, obehövliga köp och bilresor till mål bakom hörnet. Det är förstås större saker som överbefolkning och krig. När jag föddes var vi 2,5 miljarder människor och alla kunde inte ens då få dräglig tillvaro. Nu är vi 7 miljarder ungefär och hungern är inte utrotad. Krig är det mest miljöförstörande och energikrävande vi har. Just nu har det eskalerat i Palestina/Israel. Nyss bombade vi Libyen med demokratiska bomber och i Syrien är det kaos. Fråga dem om de bryr sig om 4 grader?

I december samlas världens ledare till globalt klimatmöte i Qatar. Det flygs och åks, pratas och äts, minglas och dricks och alla blir överens om något litet papper som inte har någon som helst betydelse. Eller sker det under? Tar vi miljöfrågorna på allvar?

Jag tror på att något håller på att hända med vår planet och på något sätt är vi delaktiga i det, men jag tror inte på under. Kan vi kontrollera klimatet? Knappast, men att kontrollera vårt eget liv och våra egna sopor och utsläpp, vår livsstil och våra ekonomiska val är betydligt enklare – eller är det?