Årets fråga: invandring och asyl.

045

Många Jultal har handlat om de asylsökande. Statsministern uttryckte åter hoppet om att någon annan skall lösa Sveriges haltande asylmottagning. Han underströk att tempot i EU:s flyktingpolitik behöver höjas. Särskilt behöver omfördelningssystemet av kvotflyktingar fungera bättre. Hittills är det ett misslyckande enligt Löfven.

Att krig i Mellanöstern är ett rejält misslyckande sägs väldigt sällan. Vi är däremot ständigt skyldiga.

Även kungen talade om flyktingar i sitt jultal.
– Det är 60 miljoner människor i världen som befinner sig på flykt. En del av dem har kommit för att söka skydd och en framtid för sig och sina barn här i Sverige. Vår vilja att hjälpa människor är mycket stark.

60 miljoner. Det är 6 Sverige. Eller  Italien eller nästan Storbritannien.

Men i Tjeckien var Julens bud en annan. Ungefär som i Ungern eller i Balkanländerna. Baltikum visar också föga intresse för asylsökanden. Polen vill inte ta mot några invandrare, deras egna arbetslösa har just lagt om torget i min förort. Danmark vill inskränka FN s regelverk. Norge skärper reglerna. Även Österrike har fått nog och Australien säger sig vara full. Nya toner i USA – inte bara Trump, men han nagelfars mest – vill stänga dörren till syriska flyktingar vilka kan vara terrorister. Turkiet har sina krav – makt och pengar – gentemot EU för att hålla flyktingströmmen på plats. Britterna har funderingar på att lämna EU. Även hos oss och i Tyskland är majoriteten nu för mer restriktiv asylpolitik. De konflikter som finns i Mellanöstern är inget EU vill importera hit men de är redan här.

Tjeckiens president Milos Zeman kallar i sitt jultal flyktingströmmen till Europa för en ”organiserad invasion”. Han manar också unga män från Syrien och Irak att stanna hemma och slåss mot Islamiska staten (IS) i stället för att söka asyl i Europa.

Jag är helt övertygad om att vi ser en organiserad invasion och inte en spontan flyktingvåg, säger Zeman.

Han framhåller att medkänsla är på sin plats med flyktingar som är gamla och sjuka och när det gäller barn, men inte för unga män.

Har han rätt? Borde de stanna och försvara landet? Tänk om finska män hade stuckit och lämnat kvar kvinnor och barn under världskriget. Ja, nu var de finska kvinnorna ganska tuffa och de hade säkert ilsknat till gentemot männen och tagit till vapen själva precis som de kurdiska kvinnorna. Eller amerikanare sagt att nä, vi tar det lugnt hemma, slåss själv mot Hitler. Är det rätt att se först om sig själv?

Så, är det en organiserad invasion av muslimska män och inte bara hjälpsökande människor? Finns det en baktanke? Det finns flera andra som anser muslimer vara ”förtrupper” till införande av islams kalifat i våra hemländer. Ja, vi har ju redan zoner där andra regler än våra styr och moskébyggandet blomstrar. Men kalifat? Är det inte att drömma om fornstora dagar eller att måla fan på väggen?

De flesta asylsökande vill komma till Tyskland och Sverige. Ni är landet där gatorna enligt rykten är täckta med guld, sa Afghanistans president under sitt besök här förtvivlad över att yngre män lämnade landet när det mest var kvinnor och flickor som behövde hjälp. Inget annat land än Sverige tar så välvilligt mot någon som säger sig vara under 18 år eller är från Syrien. Men även här tog platserna slut, tält sattes upp och Regeringen började tillämpa politik från fiendesidan: Sverigedemokraterna. Regeringen kopierar delar av SD s asylpolitik, men pratar inte med dem. Vem är rasist nu? Men drömmen om stormakt Sverige med 30 miljoner invandrare till hägrar än för Annie Lööfs C. MP-Romson gråter för inskränkningarna.

Fötterna på jorden finns inte kvar hos gammalt bondeparti. Jordbruk är olönsamt, varför ska man då bry sig om matproduktion och bönder? C söker efter andra anhängare.

Vi svenskar har än starka band med Staten genom ett effektivt Skatteverk. Vi kan knappt undgå att finansiera de åtgärder politiker vill genomföra. Vid varje limpa och liter mjölk vi köper tar Staten sin del. Det är så vi har fått hög grad av social service till befolkningen och brett bidragssystem. Vi är genom skatten solidariska även med dem som inte är födda här, de asylsökanden. Vi sorterar inte folk i medborgare och utbölingar. Vi höjer skatten, drar in eller lånar när det tryter i Statens kassakista. Sverige går som Tesla, påstod finansministern. Det kändes inte betryggande för Teslan har ekonomiska svårigheter.

Invandring kommer inte att försvinna. Vi kan bara begränsa det. Men planering för bostäder, arbete, skola, sjukvård, infrastruktur, integration är alltjämt på ett slags drömstadie, inte på åtgärdsplan. Vi behöver några Gävle eller Linköping nu. I verkligheten har den humanitära stormaktens anhängare inga strategier om hur vi kan fortsätta behålla välfärden och inkludera alla, bara panikåtgärder. Många kommuner knäar inför utgifter de inte räknade med att ha. Det blir kris när befolkningen ökar, men inte skattebetalarna. Det blir kris när folk trängs i skolan, vården, bostäder som inte var dimensionerade för fler.

Men, vi har än bättre tillvaro än de flesta i världen. Måste vi ha allt? Vi kan klara oss med mindre välstånd, mindre av allmänna förmåner, betala mer för det som är skattefinansierade idag. Frågan är om vi vill? Vi är vana att ”någon annan” tar ett stort ansvar för våra liv. Vi betalar skatt – samhället fixar, det är vårt samhällskontrakt. Vi stoltserar med världens högsta skatter men de räcker ändå inte till. Skattemoralen sjunker snabbt när utfallet krymper och förmånerna försvinner.

Vissa tror att Sverige blir om ett tag snarlik en fattig stat i Afrika. Vi blir utflyttningsland, frågan är vart. Det går inte att trolla fram arbete. De människor som kommer hit är inte högutbildade med svenska mått mätt utan har gått få år i skolan. Även om fler lågbetalda tjänstearbeten inrättas kan vi inte leva av att serva varandra och byta pengar. Få av oss har råd att anställa några betjänter. Dock har även de högutbildade invandrare svårt att få arbete. Kan du inte språket, får du inget arbete. Vem tror på dina meriter när de inte är inordnade i svenskt system som man kan kontrollera?

Många som kommer är också anhängare av ålderdomlig religion, islam, som styr livet i minsta detalj, kvinnans ställning, kläder och tider att be. Det inskränker arbetslivet på ett sätt som inte passar i vår nutida värld.

Utan bättre plan håller landet inte ihop med ökad kulturfrämmande befolkning. Utan radikala åtgärder blir det vi och dem, som det redan är i många kommuner. Det är krisartat på vissa områden redan nu. Kriser är kanske vår framtid? Varför skulle vi ha allt när många andra saknar det mesta?

Är en självständig nation, en bestämd avgränsad Stat något otidsenligt, egoistiskt? Bör vi upplösa alla gränser i stället att sålla folk som Milos Zeman och många andra vill? Eller har vi en nationstillhörighet, egen Stat och medborgarskap som ger rätt att gå före andra länders behov? Kommer vi att bygga murar eller sakta gå under som det land vi är idag och bli något annat?

Vad är rätt och rättvist i världen är dock en annan, större fråga. Vi lever i intressanta tider. Intressant är dock inte alltid så muntert.

Socialtjänsten har nattjour och står på Centralen.

James-Bond– Det pågår en mänsklig tragedi och det är upp till Europas regeringar att stiga fram och ta tag i den, sa Daniel Craig nyligen i en intervju. Jag tänkte inte skriva om invandring men sedan såg jag Craigs uttalande samtidigt med Stockholms stads satsning för asylsökanden. Så, en gång till.

Ingen 007 som rycker in och hjälper oss? Så besviken jag blev. Kan vi lösa problemen i Syrien, Afghanistan, Somalia, Nigeria med flera genom att deras befolkning flyttar hit, till oss och till EU? Alla vill flytta till Europa som hittills sörjt för sina medborgare och uppnått hög välståndsnivå för de flesta. Speciellt de yngre männen söker sig till Europa. De hade säkert behövts i sina hemländer. Kvar blir de som inte kan eller har råd att flytta.
Att avsluta krigen och förstörelsen i dessa länder är långt borta. Hur och varför är för invecklat för mig att diskutera, det finns andra med bra analyser vilka dock inte har löst några problemkomplex. Islam har en nyckelroll i flera trätor.

Så, vems ansvar är att hålla de flyende vid liv?

Tar Sverige ansvar? Ja, vi är det ansvarstagande landet, ändå in i kollaps. Ingen kan skylla på att vi inte jobbar dagarna i ända för att hitta något att lösa den bostadskrisen som kom med asylsökanden. Vi anställer folk, 500 annonser var ute nyss.  Vi petar i budgeten och skall låna pengar för att klara omsorgen av de nyinkomna. Vi höjer förstås skatten. Vi gör mycket utom att bygga några nya Linköping eller Gävle som behövs nu. Nyheterna i TV handlar mest om invandring. Alla tidningar bidra med flyktinghistorier. Vi alla är inblandade på någon sida av immigration.
Alla andra problem i landet är lösta. Eller bortblåsta?

Socialtjänsten har nattjour och står på Centralen ifall det dyker upp någon ungdom från ett annat land och behöver boende och resurser. Det låter behjärtansvärt och alldeles galet.

index
I vanliga fall jobbar man på Sergels torg med att möta ungdomar i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Nu är det ovanliga fall som gäller. De senaste månaderna har den mesta av ungdomsjourens verksamhet flyttats hit till Centralen. Personal har funnits på plats nästan dygnet runt, och just nu är man sju personer. och slutar strax efter midnatt då det sista tåget från Malmö ankommit.
Jobbet vi gör här är väldigt viktigt. Barnen som kommer ska få ett bra bemötande och kunna känna sig trygga…
Förutom socialjouren finns personal från polisen, Migrationsverket, Röda korset och socialtjänsten på plats på Centralstationen.

Sju personer som plockar upp andras ungar och polisen som inte hinner med vardagsbrott hjälper till. Nog är vi snälla.

Jag funderar lite folkrättsligt om vi har rätt att behålla andras barn. Barn, alltså inte vuxna män. Inte dessa män som alldeles med blotta ögat kunde placeras i gruppen vuxna män – för man är väl vuxen vid 18 och garanterat vid 30 – vilka borde söka asyl som vuxna och inte tillhöra gruppen ensamkommande barn. Men, vi tar hand om 30 åriga män som påstår sig vara 17 med nallar och dygnet runt omsorg. Placerar dem i skolan med våra barn. Daltar med dem som vi skulle dalta med våra treåringar.

Hur ids dessa män leka barn? Är fördelarna så stora att man nästan stoppar nappen i munnen för att få hjärtan att blöda hos godtrogna svenskar. Skrattar de åt oss? Skriver hem hur lättlurade vi är? Die dummen Schweden i en ny tappning.

Om dessa ensamkommande är minderåriga barn med vilken rätt behåller vi dem här från sina föräldrar/närmaste släktingar? Har de rymt från hemmet? Jag rymde en gång (var dock bara 5 år) men polisen tog mig hem igen fast jag sa att jag skulle resa långt bort med min väska och en liten peng i handen. Gör vi rätt när vi tror på barnens historia och ålder, placerar dem till andra familjer eller ungdomshem och även byter medborgarskap för dem med tiden? De har ju inga papper med sig, så i de flesta fall vet vi inte säkert vilka de är. De har tappat sina pass men inte mobilen förstås och där finns konstigt nog ingen passkopia. Vi inbillar oss att alla talar sanning. Vi är goda eller är vi godtrogna?
Om de är minderåriga barn och ivägskickade av sina föräldrar borde inte deras hemländers myndigheter ta hand om dem i stället oss? Vet inte, jag är ingen människorättsjurist bara en väldigt undrande person.

Vad skulle hända med ett svenskt barn, 12 år, som dyker upp i Kabuls flygplats och ber om asyl? Jag tror att Ambassaden skulle kontaktas och ungen skickas hem och socialtjänsten möter på flyget? Familjen skulle utredas om sin lämplighet som vårdnadshavare för barnet. Eller placerar Afghanistans myndigheter rymlingen någonstans på landsbygden till en annan familj?

Nu står myndigheter på Centralen och många andra ställen kan jag gissa och väntar. Jag trodde att socialsekreterare hade alldeles för många ärenden på sin post. Att de var överhopade på grund av sin position som samhällets städgumma. Vad än som går fel – droger, barnmisshandel, ekonomi, ungdomar på glid för att ta några exempel – hamnar det på knäet hos någon redan överarbetad handläggare. Det har ju larmats hela tiden om socialtjänst som inte hinner med, har vakanser, sjukskrivningar, oerfarna nyutbildade som inte orkar med tunga ärenden och får inte handledning av äldre erfarna arbetskamrater.

Jag undrar vad är det som händer? Har Socialtjänsten äntligen fått de resurser deras uppdrag behöver när de kan stå på perrongen och vänta på tågen?
Har Socialtjänsten passerat de snåla tiderna? Har personalproblem blivit lösta och ekonomin i balans? I min ganska välskötta kommun låg Socialtjänsten på minus, men det är kanske bättre på annat håll? Om det är så är jag väldigt glad. Jag har upplevt de snåla tiderna då man förgäves ringde Socialtjänsten i jakt på en handläggare till en gravid missbrukare som bodde på gatan. 25 % av mina patienter var bostadslösa och flera var minderåriga. Men det var tio år sedan. Nu är det alltså annat? Kommer svenska bostadslösa också räknas som hjälpbehövande idag, uppsökas, förses med boende, stöd och pengar eller är våra egna behov undanträngda när de godhjärtade politikerna försöker rädda världen?

Jag kan förstå att detta väntande är förebyggande så ingen försvinner direkt till kriminalitet. Men om man har rest ensam utan hjälp runt halva världen behöver man ingen välkomstkommitté. Då hittar man till Migrationsverket ändå. Någon service och goda råd hur man uppträder och hittar har de säkert fått från smugglarna, vilka tog redigt betalt för sina tjänster.

Några korvören kvar?

Valkampen har börjat, eller cirkusen, årets överdrifter och valfläsk. Det kommer förslag på löpande band från ett visst parti.

Gratis kollektivtrafik, friår, kortare arbetstid, friare invandring, roligare förskola, pengar från det vi kallade förut socialförsäkringar delas ut utan krav, gratis inträden till museer … mer… Gratis och mer av allt är dagens ord.

Hur skulle gratisvärlden fungera? Kollektivtrafiken till exempel. Vem skänker bussar och tåg gratis till oss? Bränsle? Vem kör trafiken utan lön och fixar själv sin uniform? Ja uniform kan ju vara onödigt men utan lön kommer nog ingen till jobbet utan tvång. Ska vi turas om att köra då? Vem städar tågen och bussarna och lagar de ständigt neddragna ledningarna, busskurerna, mm utan pengar, gratis alltså. Reparationer av tåg och bussar då? Vilken verkstad ställer upp?

Ja, så kan man raljera över gratis för inte ens Miljöpartiet eller kommunisterna tänker sig en sådan framtid utan de planerar ta pengarna från någonstans, genom skatt antagligen, speciellt från dem vilka har utbildat sig tre – fem år, eller mer på universitetsnivå, har studieskulder och till och med arbetar med något samhällsnyttigt. Eller arvsskatt, skatt på boende, inte rån fast nog känns höga skatter som ett rån.

Så, sluta använda ordet gratis. Säg rent ut: högre skatter. Mindre egna pengar att bestämma över.

Högskattemodellen har vi prövat förr. Minns ni hur det var? Jag kunde ha hämtat ut socialbidrag eftersom jag hamnade under existensminimum fast jag är högutbildad och hade hyfsad lön men två barn att dra försorg av, för skatten raserade inkomsten. Jag arbetade extra i stället, så korkad var jag. Kommer de som röstar för gratissamhället vara likadana? Knappast. Ett år åkte jag på mer skatt än jag drog in och jag kan säga att det var tungt. Mer av den varan? Hör jag några glada Jaa!

Vissa politiker har alltid blicken på andras pengar. Att krympa den svällande Staten, dra ner onödiga verk, minska antalet politiker vilka faktiskt lever av våra pengar – nej, det går inte för sig. Vi har en adel och deras fantastiska idéer ska betalas av oss, vill vi eller inte.

 Att få behålla mer av lönen genom de skattelättnader som getts till dem vilka arbetar ihop vårt välstånd har drabbats av ramaskri även av dem som fått just lägre skatt. Är vi rädda för att ta ansvar över vårt ekonomiska liv?

Är vi så avtrubbade att vi inte finner sätt att härska över våra egna pengar? Politikerna kanske tror att vi inte kan sköta vår inkomst utan måste ha Pappa Staten som stöd? Skall vi ha lön? Vore exakt rättvisa bidrag bättre? Lotta ut arbeten?  Ärtsoppa på torsdagar och kanske en pannkaka om vi är snälla?

Det finns gott om människor vilka vill leva av andras pengar, arbete och tillgångar. Man behöver inte vara politiker, Miljöpartist eller kommunist för det även om det ofta sammanfaller. Vissa vill faktiskt inte arbeta av olika skäl. ”Varför ska jag jobba när pengarna från socialen ändå kommer”, sa en kille i fiket till sin kompis som kontrade ”men de är fan så snåla, man får klaga jämt”. Smyglyssnat? Inte, de var högljudda.

I TV intervjuades några ungdomar i en mindre kommun om de ville flytta för att få arbete. Nej, sa de i en mun. ”Vi tar hellre A-kassa eller socialbidrag.” Precis som om det vore valfritt? Det kanske är det eller ska bli så?

Vem är efter din lön? Hur kan vi behålla en social välfärd om alla vill ha allt just gratis? Vem skall betala detta gratis? 

Är gratistrenden en följ av att pengarna har försvunnit som fysiska sedlar och slantar? Är det resultat av usel matteundervisning och bristen på en sparbössa? Pengar som några siffror i mobilen är inte greppbara för den vars mattekunskaper avstannade på klass tre och som inte har övat sig med fysisk veckopeng. Inte heller den som har inställningen att det fixar sig – på något mystiskt sätt genom andra. Många lever av lån, pengar de inte har sett och aldrig kommer att betala igen. Bostäder köps med skuld och amorteringar uteblir. Avbetalningar typ köp nu, betala efter sommaren… SMS lån. Sedan kommer Kronofogden. 434 627 personer är i skuld hos fogden, tillsammans är det en svindlande summa: 70 313 746 775 kr. Men det är inte bara den enskilde som är i skuld utan vi alla. Vet du att din kommun lånar pengar för din räkning? Åren 2009–2012 ökade kommunsektorns totala skulder från 360 till 470 miljarder kronor. Lånen är avsedda för kärnverksamheten och de kommunala bolagen samt fantasiprojekt vilka inte fanns pengar för. När och hur skall detta betalas? Vi är alla skuldsatta från vaggan till graven.

I princip tycker jag att skatterna ska vara så låga som möjligt och var och en få ta mer ansvar över sina pengar och utgifter. Staten ska inte råna oss. Hög skatt skall inte vara syftet med politiken. Staten skall sörja för det som är omöjligt och opraktiskt att sköta ensam. Sjukvård och skola, vägar och utrikespolitik är några exempel

Vi har haft världens högsta skatter men det har inte gett oss världens bästa skola eller vård. Förmodligen är systemet ineffektivt. Samtidigt vill jag inte att skattepengar flyger till Caymanöarna, men jag vill välja min vård och barnens skola.

Det finns många uppgifter som ropar efter någon som kan utföra de. I stället kravlösa bidrag bör folk anställas av Stat och Kommun till exempel för städa upp det skräpiga samhället vi lever i, reparera det som behöver repareras, inom äldreomsorgen, sitt yrke förstås eller sättas åter på skolbänken för yrkesutbildning. Lön med skatteinbetalning borde vara mer humant och samhällsekonomiskt än pengar utan prestation. Det systemet med välfärd vi har nu kan vi inte ha utan att alla betalar för sig i någon form, med skatt eller cash.

Makt följer alltid pengarna och pengarna följer makten. Jag vill gärna ha makten över mina pengar, oavsett hur lite det är.