Har Internet stulit våra barn?

Kan jag gå nu, sa barnet när vi bakade kakor till Julen. Kakorna var i ugnen.  Okej då, sa jag fast jag ville säga nej, du gör färdigt. Internet drog. Det spel hon spelade innan baket var mer spännande än att baka kakor.

Baka kakor har vi gjort så många gånger. Den fantasivärlden hon byggde på Internet var en nyare upplevelse. När kakorna var färdiga satt jag mig med henne för att se vad var så spännande att det gick före julbaket.

Hon hade byggt ett hus med en katt som gick omkring, en kvinna bodde i huset, barn kom från skolan, trädgård… det var ett fint bygge.  Nu styrde hon händelserna i huset. Inget julbak dock. Det var ett fantastisk bygge.

Som mormor blir man tämligen obehövlig i att sysselsätta barn som hunnit bli över tio år. Någonstans där ökar användningen av digitala medier. Internet fixar innehållet. Man blir snabbt en som ser till att hemmet fungerar, tvätten fixas, huset dammsugs, mat lagas, i tid till skolan, ett slags ”ha koll” person. Tiden då man gjorde roliga saker som julpyssel tillsammans med barnbarnen försvann ungefär efter tioårsåldern. Lägg till  läxor och aktiviteter flera kvällar i veckan utanför hemmet så blir det inte mycket tid över, varken för kakor eller Internet.

Man är inte så rolig längre. Internet har slagit ut oss gamla.

Kanske har flytten från mormor till Internet skett  ännu tidigare för andra? Nu under jultiden ser man flera äldre gå ut med barn som ser ut att vara barnbarn. Barnet håller i en mobil och stirrar i rutan medan den medföljande äldre försöker säga något. Bäst att bli intresserad i vad som händer i mobilen? Annars är man väl ute?

Jag är inte riktigt förtjust i barndomsupplevelser som sker per Internet. Den magiska rutan stjäl våra barn. När man väl släpper in barnen i Internetvärlden blir det som en drog, svår att avbryta. Forskare säger att Internet stimulerar samma punkter i vår hjärna som droger. Inte märkligt att vissa inte kan avbryta spelandet. Internetmissbruk är nu mera klassad som vårdbehov.

Vi outsourcar vårt minne till en hårddisk. Hur påverkar det vår förmåga att minnas och sortera information? Blir vi dummare fast informationsmängden borde spå annat?

Det finns en massa kunskap på nätet, inte bara skräp. Det är som en jättestor uppslagsbok. Frågan är vad och hur barnen väljer? Youtube med kändisar? Till min glädje insåg jag att mina barnbarn är som svampar. De suger åt sig information. Frågan är om de i den åldern kan sortera ut det falska, de för dagen ”rätta åsikterna”, utsagor avsedd att påverka? Snopet var de i alla fall att få veta vissa saker som i svensk press presenterades som sanning medan de inte stämde med verkligheten, alls. Inte när man började vidga sina vyer med utländsk press.

Va?! Median ljuger!

Ja, massmedian har sin agenda. Det har också mormödrar.

————————————————————————————–

Barnbarn väcker framtidsfrågor

Bild: Uppe på Globen

Barnbarn är livets efterrätt sa någon. Ibland känns det som en hel middag. Men visst är det enklare att ha barnbarn än det var att ha sina egna. Ansvaret ligger hos föräldrarna, inte hos mig som mormor annat än tillfälligt. Att ha fem barn i huset samtidigt innebär mycket aktivitet, en hög ljudnivå, fem olika önskemål och fem viljor. Ibland krockar de. Ibland krockar alla och det reder ingen mormor ut. Förra veckan hade jag alla fem hemma hos mig medan modern gick en obligatorisk kurs i neurologi. Jag hade fyra dagar med änglar och bara någon timme med skrikhalsar.

Att se varje barn som speciell är viktigt. Men med fem barn mellan 3 och 11 år samtidigt går det inte att ägna sig så mycket åt ett barn i taget. Lösningen blev en kväll för varje barn med en utvald aktivitet. Ett av barnen fick gå på balett. Hade tänkt mig opera men när jag läst recensionen på Carmen insåg jag att Operan förstört det hela och jag ville inte avskräcka barnet från operan i framtiden så det blev ryska Svansjön. Ett barn fick en sånglektion hos B Sydow, (vilken lyx!). Nästa hade bowling med morbror och den minsta åkte upp till Globen. Ja, lillen fick ingen egen kväll men han var glad ändå, speciellt hos frisören!

Att upptäcka naturen med barnbarnen är alltid min käpphäst. Men regnet skvalade hela dagarna solen lyste med sin frånvaro. Bara en liten stund skingrades molnen och vi kunde fotografera höstbilder och leta efter fina blad att måla av med vattenfärg och akryl.

Hur är mormorsrollen idag? Många mormödrar är än unga med eget arbete och ont om tid. Bullbakande och plättgräddande har mindre utrymme än köpta presenter.  Att förmedla erfarenhet är likaså begränsad på Internets tidsålder. Det är mycket som tävlar om uppmärksamhet. Hur ser världen och Sverige ut när mina barnbarn har avslutat skolan och börjar ett vuxet liv? Vilka verktyg behöver de för att bemästra den verklighet som väntar? Vilken miljö och vilka värderingar lämnar vi till barnbarnen? Vad är användbart i deras kommande liv? Vad innehåller kulturen vi bör förmedla som ett arv från oss och tidigare generationer?

Kultur och speciellt böcker har diskuterats och förkastats den senaste tiden.

Veckans böcker var dock helt PK. En bok om Marie Curie borde vara inspirerande för varje flicka så här under Nobelpristider. (Gnället om bristen av kvinnliga pristagare är i gång som alltid.)

Veckan avslutades med  födelsedagskalas och lite firande av Seglaren. Kalasets medelpunkt var dock hunden August.  Barn + djur = sant.

Bild: Marie