Om flyktingar, tacksamhet och återvändsgränder.

Jag var ute och handlade lite mat. Köpte frukt, ost, mjölk och morötter, lite annat. I kassan hälsade kassörskan och jag varandra, vi känner igen oss på utseendet efter många år, och jag frågade henne: allt väl med dig?

Solen skiner och lön i morgon, så allt är bra, sa hon.

Lön eller överlevnadsbidrag? frågade jag.

Lön, sa hon och skrattade lite, jag är så nöjd. Tänk hur det ser ut i många länder. Vi har det bra. Vi borde vara mer tacksamma.

Visst borde vi vara tacksamma fast jag var ute och jagade extrapriser som alla fattigpensionärer gör. Jag rotar inte i soptunnor efter tomburkar, inte än i alla fall. Vi pratade en stund eftersom det var ingen kö till kassan.  Hon var illa berörd av händelserna i Medelhavet. Det fick henne att tänka på hur bra liv hon hade. Och sedan sa hon den meningen som alla politiker i FN och EU borde lära sig:

Hur kan dessa länder få fortsätta behandla sina medborgare så att de är villiga att drunkna och betala 50 000 för det? Hur kan det få fortsätta?

Hon la skulden dit där det hörde hemma, i de länder som orsakar flyktingströmmar. Som inte prioriterar sina medborgare utan förstörelse, vapen, makt, rätt tro eller vad det nu var. Det kanske är så kaotiskt nu att ingen kan reda ut situationen? Men, vi är också skyldiga eftersom vi bidrar till ryktet att Sverige är paradiset med mjölk och honung. Vi utvisar inte ens de som nyss mördade anhöriga till dem som flydde och betalade fantasisummor till smugglare för en resa i en bräcklig farkost. Terrorister och deras offer är lika välkomna hit. Vi frågar ju inte alltför mycket. Mer på https://meritwager.wordpress.com/

Under helgen var det val i Finland och Sannfinländare som värnar om finnarna mer än andra folkslag blev en valvinnare. Det orsakade snabbt ett skrik från svenska PK maffian. De får man inte ha i Regeringen! Men finnar gör som de vill, de har ingen anledning att lyda Sverige. Under och efter andra världskriget tog Finland mot en halv miljon flyktingar. Jag kan säga att det var tufft, jag har minnen om det. Men idag tar Finland emot väldigt få asylsökande jämfört med Sverige.

– Sverige har sådana problem att vi under inga omständigheter vill hamna i samma situation. Det känns som att Sverige befinner sig i en återvändsgränd, sa Tom Packalén Sannfinländare. http://www.dn.se/nyheter/varlden/sannfinlandarna-raknar-med-att-regera/

Har finnarna rätt? Har vi hamnat på en återvändsgränd? Är inte halva världen som en återvändsgränd?

Jag är inte för den invandring som sker utan kontroll och med smugglare – är någon för det? – men jag är för ökat antal kvotflyktingar. Under 2014 tog vi mot bara 1 971 personer som var kvotflyktingar att jämföra med antalet asylsökande på 81 301. Behovet är stort att få starta om när man har levt länge på ett flyktingläger i svåra omständigheter och har ingen väg ut. När någon har hamnat på ett flyktingläger är man beroende av bistånd resten av livet. Barn föds till läger. Jag tycker vi bör prioritera dem och inte flyktingsmugglarna. Kanske borde vi också prioritera kristna som har det uppenbart mest jävligt i fötterna på islams krig.

Men jag och många andra kan tycka vad som helst, ingen bryr sig. Situationen är olöslig, politikerna hukar under rädslan för ordet rasist, oförmögna att ta beslut. Hur flyktingströmmarna påverkar oss och världen under de närmaste åren kan vi bara spekulera om. Det är en återvändsgränd. Det blir inte mjölk och honung.

http://erixon.com/blogg/2015/04/skuldbelagg-inte-europa-for-flyktingvag/

En mataffär i Burma, inte den affären där jag handlade idag.