”Bad weather”, sa kocken när han serverade oss sitt paradnummer: efterrätten. Väderleken i TV lovade sol och 38 grader varmt.”

Bad, bad weather”, sa campingägaren dan efter. Det lovade solskenet hade förvandlats till häftig åskskur. Det räckte i två dygn och ändrade vägen till en flod. Vi tryckte i tältet och höll med honom. Bad weather sa folk oavsett sol eller regn. Det var varmt. 38 grader i september på 2000 meters höjd. Eller regn som liksom föll okontrollerat ändrande landskapet till en sjö. Oavsett vem man pratade med var folk undrande och oroliga: hade klimatförändringarna drabbat oss? Redan?

Jag har gått Mt Blanc leden förra hösten. Leden som korsar tre länder: Frankrike, Schweiz och Italien. Leden som bjuder mäktiga vyer inklusive Mt Blanc, ca 173 kilometer. Glaciärerna var en sorglig syn. Kartan stämde inte. ”Är det verkligen Miage?” frågade förbipasserade när jag satt med kartan och försökte orientera mig. Visst. En av de mäktigaste glaciärerna hade krympt. Grus föll i sjön där glaciären tidigare hade kalvat. De två isfallen bredvid Brouillard och Freney hade förlorat en stor del av sin ismassa. En åsna stod framför. Den vände ryggen till och kollade om vi hade något godare att bjuda på.Han fick min överblivna macka.

Människan dummare än åsnan? För, kartan stämde inte längre. Mätningen av glaciärerna skedde 1980. Nu 27 år senare var kartan falsk, lika falsk som vykorten i affären. De flesta glaciärerna hade förlorat en stor del av sin massa. Bre de Bar ovan refugio Elena har mätts sedan 1818 och resultatet idag var förlust av 1 km ismassa. ”Det börjar bli ont om färskvatten” sa någon.

Den som har vandrat i flera årtionden ser förändringarna på fjällen med blotta ögat. Sarekglaciärerna försvinner lik isen på alperna. Har själv sett det. Kartan stämde inte heller under Palkat i Sarek. Det öppnade helt nya vägar  för den som vandrar. Slyn närmade sig fjällkanterna. Det bara, öde landskapet förändrar sig. Det är inte av godo för den som just söker det öde, nakna, karga landskapet.

Vandra nu om du vill se Alperna eller Sareks glaciärer! Om ett par år kan det vara för sent. 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1641495.svd

Mer om vädret: http://www.expressen.se/vader/1.1283853/i-host-kommer-extremvadret

Åter jagar sossarna på föräldrar och små barn. Rättvisan och  jämställdhet kräver millimeterrättvisa i antalet föräldradagar. De nyblivna föräldrarna klassas till ididoter som inte ser sitt eget bästa. Ja, viss tid av föräldraledigheten skulle man få dela som man tycker. Ska vi kanske tacka för den smulan?

Där ligger min dotters sambo illa till. Han var hemma längre tid med barn nummer två än modern var för det passade bäst för familjen just då. Aj! Aj! Förtryckt pappa!

Måste något kvoteras så kvotera in män till åldringsvården och kvinnor till något mansdominerat, tex inom renhållning, men låt barnen vara i fred och kanske ammas i lugn och ro i 6 månader. Låt graviditet, förlossning och spädbarnstid bli en skyddsvärd händelse och inte något kvinnan fixar på en kafferast för bättre pensionspoäng. Livet kan inte levas som pensionsplanering och jämställhetskamp i barnkammaren. Barnens bästa bör råda inte Statens pappersideal. Och det är olika i olika familjer.

 De flesta av oss går i skolan minst 12 år och  arbetar ca 40 år under vårt liv. Varför är just spädbarnstidens få månader  så intressant för politiker (läs vänster)? Bra fråga.

Nutidens kvinnor stannar väl inte hemma av djävulskap utan att det passar familjen bäst. Kränk inte föräldrarna igen.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1638837.svd

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=822203

http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=8912

Måste tipsa om ett blogg som handlar om ett försök att leva utan plast en månad. Det familjen har hemma behåller man men inget nytt ska komma över tröskeln. Svårt? Omöjligt. Plast kommer att förfölja oss långt efter människorna har försvunnit från jordens yta. Läs mer om plast i “The World Without Us” (se boktips).

Hon som kämpar med sitt plastlösa liv heter :

“My name’s Chris Jeavans. For one month I am attempting to live my normal life with one main change - no new plastic. That means no bags, no packaging, no plastic to hang around in landfill. In this blog I’ll keep you updated to let you know how I’m getting on.”

Hon väver in en massa intressant fakta bland sina försök att undvika plast. Läs!

http://www.bbc.co.uk/blogs/monthwithoutplastic/

Det hjälper inte ens att vara tyst i Burma. Det leder ändå till fängelse. Tänk om vi skulle hamna bakom lås och bom när vi uttrycker vår mening på något sätt!

En burmesisk domstol dömde i fredags fem personer till två och ett halvt års fängelse för att de deltagit i en tyst marsch i samband med 20-årsdagen av att militärjuntan krossade demokratirörelsen 1988.

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_1571997.svd

Semestern på Tenerife är över. Det var inte vårt drömsemestermål, men en geografiskt lämplig plats att träffa sonen som seglar mot Antarktis. Men Tenerife är en vacker vulkanö, med fina stränder, parker, kaktusar, palmer och inte minst fantastiska lavaformationer omkring Teide, 3718 m. Teides nationalpark är också ett världsarv. 

Tenerife härbärgerar över 9 miljoner turister årligen, som värst 1,5 milj. samtidigt att jämföra med ca 853 000 fast bosatta. Den som önskar kan verkligen slappa till på Tenerife. Hela ön är som anpassat för en lat solsemester. Vackra stränder, vissa med sand från Sahara, bilfria promenader, krogar, affärer och massor av hotell. Folk från alla världens hörn, dock mest från England, Tyskland och just från Skandinavien.Turisterna rullade förbi med solbrända kroppar och något övergödda magar, satt med sangriaglas, åt flerrättsmiddagar med prisbelönta lokala viner, shoppade, badade eller bara låg på solstolar under en parasoll.  De afrikanska flyktingarna gick runt och sålde solglasögon.  

Vatten är en bristvara även på Tenerife. Kranvatten var inte drickbart utan dricksvatten fick inhandlas i flaskor. Kändes inte så bra när jag hade boken The World Without Us av Weisman som semesterläsning. Bör läsas av alla och minst två gånger av varje politiker.

Att bada blev det inte mycket av, däremot två fotvandringar, en i Barranco del Infierno och den andra omkring Teide. Tommy och båten låg i Santa Cruz så Dick och jag tillbringade en del tid där. Vi skrubbade båtdäck, åt tillsammans, handlade mat för Atlantöverfarten, seglade en bit tills det var dags att vinka Seglaren adjö och ta flyget hem som klimatkompenseras på:http://www.climatecare.org/dagens/

Lite info om Teide och helvetesdalen:

http://www.costa-adeje.es/cadeje/ADEJE/published_en/DEFAULT/index.html

http://whc.unesco.org/en/list/1258